Fakta: Försvaret av Gotland

Ett nytt, permanent försvar av Gotland ingår i försvarsöverenskommelsen från april 2015 mellan regeringen och M, C och KD.

En garnison håller på att upprättas vid Tofta söder om Visby

Kompanierna där ska vara på plats senast 1 januari 2018.

Garnisonen ska rymma ett stridsvagnskompani och ett mekaniserat kompani.

Det mekaniserade kompaniet får 168 anställda och 15 fordon som stationeras permanent, medan stridsvagnskompaniet får tio fordon och 120 anställda som är där tidvis.

Investeringen kostar 780 miljoner kronor.

Anläggningen ska vara funktionell, modern, ta hänsyn till miljön och drivas med solel.

Micael Bydén förklarar beslutet med utvecklingen i omvärlden.

– Det är den ryska annekteringen av Krim, utvecklingen i Ukraina och ett Ryssland som sätter in stora pengar i försvaret. Det skakar om säkerhetsläget i hela Europa, säger han till TT.

Det sista regementet på Gotland lades ner 2005, men nu ska det gotländska försvaret rustas upp igen. Enligt det tidigare beslutet ska en permanent styrka finnas på Gotland senast 1 januari 2018. Men redan nu stannar den övande gruppen kvar på ön, även om de först i juli nästa år ersätts av den riktiga permanenta styrkan.

– Jag vill vara tydlig: sannolikheten för ett isolerat angrepp militärt angreppshot är fortfarande låg, säger Bydén.

"I rätt miljö"

På frågan om vad 150 man kan göra för att försvara Gotland svarar han:

– 150 man kan göra mycket mer än att inte ha en permanent styrka. Att ha närvaro på plats innebär att förbanden kan öva på plats, i rätt miljö och inte minst har vi en resurs att ta till när vi behöver nyttja dem.

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) finns det inte något hot om angrepp.

– Vi markerar svensk suveränitet, vi markerar svensk närvaro på Gotland och vi gör det inom ramen för ett försvarsbeslut som har fattats. Det som är skillnaden är att vi tidigarelägger etableringen, säger Hultqvist till SVT.

Moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark välkomnar beslutet och förklarar det också med Rysslands upprustning.

TT: Varför behöver vi i Sverige oroa oss för det?

– Jo, för att det handlar om vårt närområde. Vi löper risk att dras med om något händer på andra sidan Östersjön, säger Wallmark.

Markera mot Ryssland

Beslutet handlar om att visa musklerna, tror Stefan Ring, militärstrategisk expert verksam vid Försvarshögskolan.

– ÖB känner att han behöver göra en markering för att visa att vi har handlingskraft och inte bara är fastlåsta vid planer, utan kan agera snabbt, säger han.

Enligt Stefan Ring råder det enighet om att Gotland är militärstrategiskt viktigt, inte bara för Sverige, utan även i en eventuell konflikt mellan USA, Nato och Ryssland.

TT: Vem är det man vill markera emot?

– Det är ingen tvekan om att det är gentemot Ryssland. Men det är inte bara Sverige som lyft fram Gotlands betydelse utan även amerikanska tankesmedjor och de baltiska länderna. Den här signalen är både till vänner och det man uppfattar som ett aggressivt Ryssland, säger han.