Fakta: Mjältbrand

Känsligast för mjältbrand är nötkreatur, får och getter. De individer som smittas dör vanligen inom 48 timmar.

Människor kan smittas av mjältbrand, men det är extremt sällsynt i Sverige. Även hundar och katter är relativt resistenta.

Sjukdomen orsakas av en sporbildande bakterie. Sporerna kan överleva mycket länge i jorden.

I en terroraktion i USA 2001 spreds mjältbrandssporer i pulverform via brev och av de elva personer som då smittades genom inandning avled fem. Den typ av sporer som kan användas på detta sätt är specialpreparerade och mycket farligare än naturlig mjältbrand.

Källor: Jordbruksverket, Nationalencyklopedin, Statens veterinärmedicinska anstalt

Det nya fallet är en tjur som hör till samma besättning som först visade sig ha smittan. Men tjuren har inte betat i samma område som de andra smittade djuren. Det innebär att vaccineringen utökas, från djur som gått på samma bete som de drabbade till hela besättningen.

Upptäckten var inte helt oväntad.

– Vi har inte kunnat spåra smittkällan, vilket är frustrerande förstås, så vi höll andan och hoppades att det inte skulle bli fler fall men förstod att risken fanns, säger Lotta Andersson, ställföreträdande enhetschef vid Jordbruksverket.

Hittills har nu fyra fall av mjältbrand konstaterats på två gårdar vid Omberg i Östergötland, och Jordbruksverket, länsstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt arbetar för att spåra smittkällan och sanera.

Personer som hittar död älg, hjort eller rådjur har uppmanats att höra av sig. Bara två fynd har rapporterats och inte något av dem kunde kopplas till sjukdomen.

– Vi tolkar det som att det inte är en förhöjd dödlighet bland vilt, säger Lotta Andersson.