Fakta: Sveriges växthusgasutsläpp

År 2014 släppte Sverige ut 54,4 miljoner ton växthusgaser från förbränning av fossila bränslen. Det är en minskning med 24 procent jämfört med basåret 1990. Minskningen har accelererat sedan 2010.

Alla samhällssektorer har bidragit till de minskade utsläppen, framför allt uppvärmningen av bostäder och lokaler. Även industrins utsläpp har reducerats kraftigt.

Däremot har minskningen varit beskedlig inom transportsektorn. Idag kommer en tredjedel av de nationella utsläppen från inrikes transporter.

Källa: Naturvårdsverket.

– Vi har svårt att se hur detta ska vara möjligt utan att det får negativa effekter, säger Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret, den svenska stålindustrins branschorganisation.

Hon påpekar att stålindustrin måste använda kol för att kunna producera stål.

– Det finns ingen annan teknik just nu, säger hon och varnar för att tillverkningen kan komma att flyttas till andra länder.

– Man måste vara varsam. Det finns inget syfte att ta bort utsläppen lokalt om de hamnar någon annanstans.

"Sikta på 2030"

Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson anser tvärtom att Sverige bör kunna vara nära nollutsläpp betydligt tidigare än 2045.

– Med våra goda förutsättningar bör vi sikta på 2030, säger han.

Axelsson är också kritisk till att beredningen föreslår att delar av de svenska utsläppsminskningarna ska göras utomlands.

Beredningens förslag, som presenterades på onsdagen, är en blocköverskridande överenskommelse. I beredningen ingår alla riksdagspartier utom SD.

Förslaget om nollutsläpp innebär i praktiken att Sverige ska ha minskat växthusgasutsläppen 2045 med minst 85 procent jämfört med 1990.

Kompromiss

Beredningen vill också införa en klimatlag och inrätta ett klimatpolitiskt råd. Dessutom föreslås att regeringen årligen redovisar sitt klimatarbete och vart fjärde år lägger fram en klimatpolitisk handlingsplan.

Svante Axelsson säger att det är uppenbart att de sju politiska partierna i beredningen inte har haft lätt att enas.

– Detta är en kompromiss. Den minsta gemensamma nämnaren. Det är troligen det bästa blocköverskridande förslaget vi kan få just nu, säger han.

Johan Hultberg, ledamot för Moderaterna i beredningen, håller med om att det delvis varit svårt för alla partierna att kunna enas om det nya målet.

– Det har varit en lång och ganska krävande process. Men vi har lyckats enas om ett väldigt ambitiöst mål, det mest ambitiösa i världen så vitt jag vet, säger han.