Fakta: Effekter av ett Natomedlemskap

Utredningen gör en rad bedömningar av effekterna av ett svenskt Natomedlemskap.

Västs samlade konfliktavhållande förmåga skulle sannolikt öka i Östersjöregionen.

Svenskt Natomedlemskap kan leda till ökad upprustning i Ryssland.

Inget tyder på att Nato har intresse av att placera kärnvapen i Sverige.

Natomedlemskap är "ingen genväg" för att lösa det svenska försvarets brister.

Natomedlemskap får inga avgörande försvarsekonomiska konsekvenser.

Ett Natomedlemskap innebär inga bindande åtagande beträffande nationella försvarsanslag

Sveriges bidrag till Natos gemensamma budget skulle bli 40-50 miljoner euro.

Det skulle ta 12-15 månader för Nato att behandla en svensk Natoansökan.

En Natoansökan skulle leda till politisk kris med Ryssland.

Sveriges politiska och diplomatiska handlingsutrymme skulle minska något.

Som Natoland blir det svårare för Sverige att driva på för ett internationellt kärnvapenförbud.

Källa: Utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten, SOU 2016:57

Fakta: Utredningen om hotbilden

Konfrontationslinjen mellan Ryssland och Nato i Europa har förskjutits till Östersjöregionen.

Ett "isolerat ryskt angreppsföretag mot Sverige för dess egen skull, måste betecknas som i praktiken uteslutet".

Ett ryskt militärt angrepp mot någon eller några av de baltiska staterna är "i grunden osannolikt"

Sverige skulle med "stor sannolikhet" redan på ett tidigt stadium dras in i en eventuell rysk-baltisk militär konflikt

Ryssland bedöms ha militär förmåga att inom ett par dagar nå militär kontroll över Baltikum.

Operationer mot Sverige kan föregå huvudangreppet mot Baltikum

Ryssland kan ha intresse av att flytta fram luftvärn på svenskt territorium för att förneka Natoflyg tillträde över Östersjön

USA och Nato kommer sannolikt att i ett tidigt skede begära att få utnyttja svenskt territorium.

Sverige är i en kris beroende av stöd utifrån för att kunna hävda sin suveränitet

En "allmän uppfattning" är att den svenska försvarsförmågan i dag "uppvisar inte oväsentliga brister".

Att få amerikansk förstärkning med tunga markstridskrafter på plats uppskattas dröja minst tre veckor.

Källa: Utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten, SOU 2016:57

Regeringens utredning om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten tar inte ställning till om Sverige bör gå med i Nato eller inte. Däremot pekas för- och nackdelar ut med ett medlemskap.

En viktig slutsats utredaren ambassadör Krister Bringéus drar är att västs "samlade konfliktavhållande förmåga", förmågan att avskräcka Ryssland från en konflikt i Östersjön, sannolikt skulle öka med Sverige i Nato.

De fyra borgerliga partierna tycker att det stärker argumentet för ett Natomedlemskap.

Sverige bedöms också vara beroende av hjälp utifrån om landet skulle dras in i en militär konflikt mellan Ryssland och Nato över Baltikum.

Ökad upprustning?

Även Natomotståndarna hittar argument i utredningen.

Ett angrepp enbart på Sverige betraktas som "i praktiken uteslutet". Dessutom bedöms det vara osannolikt att Ryssland skulle våga angripa Natoländerna Estland, Lettland och Litauen. Från regeringshåll anser man därför att utredningens beskrivning av hur Sverige skulle kunna bli indraget i en militär konflikt är onödigt skrämmande.

Utredaren Bringéus pekar även på att bara misstanken om att försvarsalliansen skulle vilja uppföra militära installationer på svensk mark vid ett svenskt Natomedlemskap kan leda till ökad rysk upprustning.

Han bedömer också att Natomedlemskap inte är en genväg för att lösa det svenska försvarets brister och understryker att den första försvarslinjen för varje Natoland är de nationella resurserna.

Debatt väntas

Debatten om Natomedlemskap kan ta fart redan på dagens presskonferens där utrikesminister Margot Wallström (S), försvarsminister Peter Hultqvist (S), liksom företrädare för MP, M, KD och C är med för att kommentera.

Den rödgröna regeringens linje är bland annat att fördjupa det samarbete som finns med Nato och USA utan att bli medlem i försvarsalliansen. Enligt utredningen är ett tänkbart ytterligare steg att USA och Sverige ger varandra insyn i respektive lands operativa planering. En sådan samverkan utan att försvarsgarantier ges riskerar dock att exponera Sverige i en kris.

Finsk-svenskt samarbete

Den rödgröna regeringen vill även fördjupa det försvarspolitiska samarbetet med Finland. Det handlar bland annat om att låta varandra använda respektive lands flyg- och flottbaser. Utredningen bedömer att potentialen kan vara betydande om intentionerna förverkligas. Det skulle kunna ge "en stärkt regional konfliktavhållande förmåga", står det.

I dag utgör S, MP, V och SD en riksdagsmajoritet mot ett svenskt Natomedlemskap. Några tecken på att S skulle kunna svänga i frågan de närmaste åren finns inte. I SD finns enskilda företrädare som är positiva till Nato.

Utrikesminister Margot Wallström (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) skriver i dag på Dagens Nyheters debattsida att tvära kast i svensk säkerhetspolitik inte är aktuella.

"I den tid vi nu lever i så handlar det om att hitta dagens förnuftiga balanser. Kombinationen av militär alliansfrihet, höjd nationell försvarsförmåga och fördjupade samarbeten är vårt sätt att hantera utmaningarna vi står inför utan att bidra till ökad spänning i vårt närområde", avslutar statsråden sin artikel.