Bakgrund: Ska tolka grundlagen

Processen kompliceras av att den som demokraten Barack Obama nominerar måste godkännas av senaten, där Republikanerna har majoritet. I det polariserade Washington står senatens majoritetsledare Mitch McConnell fast vid avsikten att inte godkänna någon som Obama nominerat, eftersom en "överväldigande majoritet" av senatens republikaner anser att nästa president ska utse ersättaren till Antonin Scalia.

När presidenten utser ledamöterna i Högsta domstolen har denne chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd, det vill säga består av domare som anser att aktuella förhållanden ska spela in eller förordar en strikt tolkning av USA:s grundlag från 1789. Det har stor betydelse, i synnerhet i år när mål som rör preventivmedel, fackliga rättigheter och vallagar ska avgöras. Scalia var konservativ och stark motståndare till abort och samkönade äktenskap. Bland de kvarvarande åtta domarna anses hälften vara av vardera skolan.

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten.

Domstolen har nio medlemmar som utses av presidenten på livstid. De måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som "konservativa" eller "liberala" menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in.

– Han har en av USA:s skarpaste juristhjärnor, sade Obama som vill att Garland ska fylla den tomma stolen efter den konservative HD-domaren Antonin Scalia, som nyligen avled.

När de nio HD-ledamöterna beskrivs som "konservativa" eller "liberala" avser det främst synen på grundlagstolkning. Den 63-årige Garland antas ligga i mittfåran. Amerikanska medier sätter etiketten "moderat" på honom.

Garland är utbildad vid Harvard och Harvard Law School. Som högt uppsatt jurist vid Justitiedepartementet ledde han utredningarna av bombdådet i Oklahoma City 1995 och Unabombaren Theodore Kaczynski som greps 1996.

Året därpå utsåg president Bill Clinton honom till domare i appellationsdomstolen i District of Columbia Circuit. Där är han nu chefsdomare.

Blåser till strid

Obama hyllar Garlands sätt att leda Oklahomautredningen och påminner om att såväl republikaner som demokrater stödde utnämningen av Garland till domare i appellationsdomstolen.

– Han leds inte av juridiska teknikaliteter utan vet hur lagen påverkar människor i deras dagliga liv, sade Obama och framhöll att denna nomineringsprocess måste stå över det dagliga politiska käbblet.

Det var ett budskap till Republikanerna om att åtminstone ge Garland chansen till en utfrågning i senaten.

– Att vägra honom det vore exempellöst och att svika våra bästa traditioner.

Men utnämningarna av HD-domare är het politisk materia och Obama ser inte ut att bli bönhörd.

Majoritetsledaren i senaten, republikanen Mitch McConnell tog omedelbart strid om nomineringen.

– Det är tydligt att president Obama har gjort denna nominering för att göra politik av frågan inför valet och inte för att få den nominerade godkänd, sade den mäktige senatorn från Kentucky enligt Reuters.

Hotar systemet

Demokratiska senatorer har förvisso opponerat sig mot personer som republikanska presidenter har nominerat till HD; det ingår i det politiska spelet, enligt Obama:

– Men till slut har ändå demokraterna godkänt dem.

Den republikanska linjen är att USA:s näste president – Obama lämnar ämbetet i januari nästa år – bör få rätten att utse den nya HD-domaren.

Obama å sin sida påpekar att han med nomineringen uppfyllt sin konstitutionella rätt – och förväntar sig att senatorerna gör detsamma.

– Annars går vi in i ett ändlöst kretslopp där det blir omöjligt för presidenter att utse HD-domare. Och då kommer tron på vårt rättssystem att bli lidande.