Fakta: Agapaddan

Agapaddan (Rhinella marina) är en av de största nu levande arterna bland groddjuren. Det största kända exemplaret vägde 2,65 kilo och hade en längd på 38 centimeter.

Dess egentliga hemland är Mellanamerika och tropiska Sydamerika, men arten har också införts till många öar i Karibien och Stilla havet. Till Australien infördes den i tron att den skulle kunna minska angreppen av skadeinsekter i sockerrörsfälten i delstaten Queensland.

Resultatet blev värsta tänkbara. Agapaddan saknar naturliga fiender i Australien och är dessutom ett dödligt hot mot många av de inhemska arterna. Populationen i Australien har beräknats till 200 miljoner individer.

Källor: IUCN, Biology Letters, NE.

Det låter märkligt att man skulle kunna lära stora ödlor något sådant, men forskarna, som rapporterar sina rön i Biology Letters, hävdar att metoden fungerar.

Agapaddan, som hör hemma i Sydamerika, infördes till Australien 1935, och har nu spritt sig över nästan hela norra delen av kontinenten.

Många australiska rovdäggdjur och reptiler uppfattar paddorna som lämpliga byten men saknar immunitet mot paddornas gift. De dör när de biter i paddornas hud där giftkörtlarna sitter.

Ekologisk vaccinering

Ett stort antal inhemska arter, inklusive flera av varanerna, har på så vis hamnat på utrotningens rand. Argusvaranen (Varanus panoptes) har minskat med 90 procent i de områden som invaderats av paddorna.

Läget är med andra ord allvarligt – men forskarnas rön har väckt ett visst hopp.

De matade vilda argusvaraner i ett område med små paddungar. När de är små är paddorna ännu inte livsfarliga. Däremot smakar de illa och tanken var att vänja ödlorna av med att uppfatta agapaddor som bytesdjur – en typ av ekologisk vaccinering.

God överlevnad

Resultatet blev lyckat. Efter 18 månader var fortfarande hälften av de tränade varanerna vid liv, medan samtliga otränade varaner hade dött.

I fångenskap har man tidigare lyckats få andra rovdjursarter att undvika agapaddor, men detta är det första framgångsrika experimentet med djur i det vilda. Forskarna föreslår att man i förebyggande syfte släpper ut småpaddor i områden som snart kan förväntas bli invaderade av paddorna. Detta skulle kunna lära rovdjuren en läxa, vilket på sikt kan rädda deras liv.