– En Natoansökan skulle inte bidra till avspänning.

Utrikesminister Margot Wallström om de borgerliga partiernas vilja att Sverige bör rikta in sig på att gå med i försvarsalliansen Nato.

Fakta: Effekter av ett Natomedlemskap

Utredningen gör en rad bedömningar av effekterna av ett svenskt Natomedlemskap.

Västs samlade konfliktavhållande förmåga skulle sannolikt öka i Östersjöregionen.

Svenskt Natomedlemskap kan leda till ökad upprustning i Ryssland.

Inget tyder på att Nato har intresse av att placera kärnvapen i Sverige.

Natomedlemskap är "ingen genväg" för att lösa det svenska försvarets brister.

Natomedlemskap får inga avgörande försvarsekonomiska konsekvenser.

Ett Natomedlemskap innebär inga bindande åtaganden beträffande nationella försvarsanslag.

Sveriges årliga bidrag till Natos gemensamma budget skulle bli 40–50 miljoner euro.

Det skulle ta 12–15 månader för Nato att behandla en svensk medlemsansökan.

En Natoansökan skulle leda till politisk kris med Ryssland.

Sveriges politiska och diplomatiska handlingsutrymme skulle minska något.

Som Natoland blir det svårare för Sverige att driva på för ett internationellt kärnvapenförbud.

Källa: Utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten, SOU 2016:57.

Fakta: Utredningen om hotbilden

Konfrontationslinjen mellan Ryssland och Nato i Europa har förskjutits till Östersjöregionen.

Ett "isolerat ryskt angreppsföretag mot Sverige för dess egen skull, måste betecknas som i praktiken uteslutet".

Ett ryskt militärt angrepp mot någon eller några av de baltiska staterna är "i grunden osannolikt".

Sverige skulle med "stor sannolikhet" redan på ett tidigt stadium dras in i en eventuell rysk-baltisk militär konflikt.

Ryssland bedöms ha militär förmåga att inom ett par dagar nå militär kontroll över Baltikum.

Operationer mot Sverige kan föregå huvudangreppet mot Baltikum.

Ryssland kan ha intresse av att flytta fram luftvärn på svenskt territorium för att förneka Natoflyg tillträde över Östersjön.

USA och Nato kommer sannolikt att i ett tidigt skede begära att få utnyttja svenskt territorium.

Sverige är i en kris beroende av stöd utifrån för att kunna hävda sin suveränitet.

En "allmän uppfattning" är att den svenska försvarsförmågan i dag "uppvisar inte oväsentliga brister".

Att få amerikansk förstärkning med tunga markstridskrafter på plats uppskattas dröja minst tre veckor.

Källa: Utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten, SOU 2016:57.

Redan på presskonferensen om regeringens säkerhetspolitiska utredning tog Natodebatten fart. Utrikesminister Margot Wallström (S) betonade vikten av att undvika dramatiska förändringar i säkerhetspolitiken. Alliansfriheten ligger fast, meddelade hon.

De borgerliga partierna i Alliansen anser att utredningens slutsatser tydligt talar för att Sverige behöver gå med i Nato och kräver att regeringen tar steg mot ett medlemskap.

Det fick Wallström att varna för Alliansens "tvära kast" i säkerhetspolitiken och kritisera partierna för att från en dag till en annan svängt i Natofrågan.

Tar ej ställning

Utredningen tar inte ställning till om Sverige bör gå med i Nato och utredaren, ambassadör Krister Bringéus, vill inte avslöja vad han personligen tycker. Ett beslut om en Natoansökan är politiskt och går inte att utreda fram, anser han.

Däremot pekar utredningen på för- och nackdelar. En av de viktigaste slutsatserna är att ett Natomedlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från en militär konflikt i Östersjön.

Det är, enligt Moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark, avgörande för att Sverige ska gå med i Nato, eftersom säkerheten då ökar både för Sverige och för regionen.

"Ingen avspänning"

Men Wallström gör en annan tolkning.

– En Natoansökan skulle inte bidra till avspänning, säger hon.

Wallström pekar på en annan av utredningens slutsatser. Bara misstanken om att försvarsalliansen skulle vilja uppföra militära anläggningar på svensk mark kan leda till ökad rysk upprustning.

Dessutom anser utredningen att Sverige visserligen löper stor risk att dras in om det blir en konflikt mellan Ryssland och Nato om Baltikum, men bedömer en sådan konflikt som osannolik.

Inget veto

Bråket om Sveriges säkerhetspolitik kan spetsas till ytterligare framöver. Den förre moderatledaren Fredrik Reinfeldt ansåg att ett svenskt Natomedlemskap inte är aktuellt så länge Socialdemokraterna inte är med i båten. I dag låter det annorlunda.

– Inget parti har veto, säger Moderaternas Hans Wallmark (M).

Han betonar dock vikten av ett brett folkligt stöd.

Liberalernas Jan Björklund utesluter inte att en eventuell framtida Alliansregeringen skulle kunna lämna in en Natoansökan.

– Om läget försämras i Östersjön så kan inte ett parti ha veto, säger han.

Majoritet emot

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) varnar för eventuella sådana borgerliga planer och angriper Björklund.

– Han måste ju också värdera vad det innebär att driva igång en splittring i nationen, säger Hultqvist.

– Det är definitivt inte bra för Sverige.

Partier som är mot ett svenskt Natomedlemskap har klar majoritet i riksdagen i dag. Dit hör Sverigedemokraterna, som dock har enskilda företrädare som är positiva till försvarsalliansen.