Fakta: Kataloniens nya president

Efter förtroendeomröstningen i Kataloniens regionala parlament heter den nya regionpresidenten Carles Puigdemont, 53-årig borgmästare i Girona och journalist till yrket. Han efterträder partlkamraten Artur Mas i borgerliga CDC.

Carles Puigdemont, som fick 70 ja-röster mot 63 nej-röster och 2 avstående, kommer att leda regering där även vänsterseparatisterna ERC ingår. I sitt installationstal lovade han bland att bilda en katalansk centralbank och en katalansk försäkringskassa. Separatistplanen innehåller även eftergifter i socialpolitiken åt det radikala vänsterpartiet CUP vars stöd möjliggjorde regeringsbildningen.

Det nationella parlamentet i Madrid öppnar på tisdag och där fortsätter regeringssonderingarna.

Fakta: Spanska valet 20 december

Högerpartiet Partido Popular (PP): 28,7 procent, 123 mandat i kongressen.

Socialistpartiet Partido Socialista Obrero Español (PSOE): 22,0 procent, 90 mandat.

Vänsterpartiet Podemos: 20,7 procent, 69 mandat.

Mittenhögerpartiet Ciudadanos: 13,9 procent, 40 mandat.

Därtill kommer mandat till mindre partier, till exempel katalanska och baskiska nationalister.

PP förlorade 63 mandat i kongressen, jämfört med valet 2011, efter att ha tappat 3,6 miljoner väljare (till 7,2 miljoner). PSOE minskade med 20 mandat och 1,5 miljoner väljare (till 5,5 miljoner).

I elfte timmen enades katalanska separatistpartier på lördagen om att bilda en ny regering efter regionvalen i september. Nyval var hotande nära, men knuten löstes genom att Artur Mas, självständighetsrörelsen portalfigur, trädde åt sidan för att låta partikamraten Carles Puigdemont, borgmästare i Girona, bli ny regionpresident.

Efter det nationella parlamentsvalet den 20 december har försöken att bilda en ny centralregering gått i stå. "Gammelpartierna" PP (höger) och PSOE (socialist) och de nya uppstickarpartierna Podemos (vänster) och Ciudadanos (mittenhöger) måste hitta någon fungerande konstellation för samarbete – men hur?

Läcker vänsterut

Utvecklingen i Katalonien kommer att främja de krafter som vill ha en storkoalition mellan PP och PSOE, bedömer Jakob Lewander, Spanienexpert och statsvetare vid Svenska institutet för europapolitiska studier.

– Det blir ett ökat tryck, särskilt på PSOE som har ett otydligt ledarskap och som förlorat mycket terräng till Podemos. säger han till TT.

Premiärminister Mariano Rajoy (PP) siktar in sig på PSOE genom att tala om nödvändigheten av "en bred parlamentarisk bas" för att garantera ett stabilt och enhetligt Spanien.

Socialistledaren Pedro Sánchez har hittills avvisat tanken på en storkoalition. Han vill i stället försöka bilda en vänsterregering ihop med Podemos och regionala nationalistpartier.

Sánchez enda kommentar på söndagen var att han stöder PP:s ansträngningar att slå vakt om den nationella enigheten.

Rajoy varnar

Senare på kvällen uttalade sig Mariano Rajoy om situationen i Katalonien. Han försäkrade att hans regering inte kommer att tillåta någon separatistisk åtgärd som går emot konstitutionen och domstolarna:

– Jag har gett instruktioner om att varje handling av den nya katalanska regeringen, dess president eller det katalanska parlamentet kommer att bemötas på ett korrekt sätt.

Såväl PP som PSOE – annars ärkefiender – försvarar linjen att Spaniens konstitution gör det olagligt för Katalonien att bryta sig loss. Problemet för dem är att Kataloniens separatistregering ignorerar utslag från författningsdomstolen i Madrid. Sprängkraften i den här problematiken kan inte underskattas och hur frågan ska lösas på sikt kan ingen med säkerhet svara på i dag.