Fakta: Korallblekning

När vattentemperaturen stiger dör zooxanthellerna som lever i koralldjurens vävnader. De står för nästan all energi som korallen behöver. När stora mängder av zooxantheller dör blir hela korallrevet blekare.

Om temperaturen sjunker kan reven återhämta sig, men pågår processen för länge kan korallen helt dö.

Den globala uppvärmningen bidrar till koralldöd och är ett stort hot mot korallrevens överlevnad.

Källa: NE

En sträcka på 700 kilometer på revets norra del, som forskarna kallar den röda zonen, är värst drabbad. När temperaturen i vattnet under den australiska sommaren var två grader över de normalt högsta sommartemperaturerna skadades korallrevet.

– Det är väldigt illa. Bland de 60 rev vi undersökte har i genomsnitt två tredjedelar av korallerna som var vid liv i mars förlorats, säger professor Terry Hughes, chef för korallrevsstudier vid Arc center of excellence, vid James Cook University i Australien.

Han har flugit över Stora Barriärrevet med helikopter och flygplan för att uppskatta omfattningen av korallblekningen. Med hjälp av stickkontroller där dykare gått ned på hundratals platser har resultaten bekräftats.

Påverkar ekosystemet

Korallerna utgör habitaten för många andra djur, exempelvis fiskar.

– Koralldöden kommer att påverka resten av ekosystemet, säger Hughes.

Det kommer ta lång tid för de svårast skadade delarna av revet att återhämta sig, om de någonsin gör det.

– Blekningen i de norra delarna var så extrem den här gången att vi sett koraller blekna och dö som normalt inte gör det, de tuffare och långsamt växande korallerna som kan leva 50–100 år, säger han.

De snabbaste växande korallerna kan ersättas på 10–15 år.

– Den brinnande frågan är hur sannolikt det är att vi får en sådan sammanhängade tidsperiod innan nästa korallblekningshändelse, med tanke på den globala uppvärmningen? Vi har redan sett tre på Stora barriärrevet, den första 1998, den andra 2002 och den tredje i år.

Södra delen klarade sig

Antagligen kommer vi inte få se samma mix av djur och växter i området under vår livstid, enligt Hughes. Ändå hade situationen kunnat vara betydligt värre.

– Hela barriärrevet skulle ha varit i röd zon, om inte cyklonen Winston hade dragit in över det. Den kylde ner temperaturerna i den södra och mellersta delen i mars, och räddade den från den extrema hettan.

I den södra delen av revet har i princip ingen korallblekning alls blivit bestående, och i den mellersta delen är andelen döda koraller 6 procent. I den allra nordligaste delen har i genomsnitt 26 procent av korallerna dött.