Fakta: Så lär man små barn

I Rädda barnens handbok "Stopp! Min kropp!" finns rådet att lära ut skillnaden mellan bra och dåliga hemligheter. Sådant som får barnet att må dåligt ska det berätta.

Där finns också tips om hur man tidigt kan lära även små barn att de bestämmer över sina egna kroppar:

Uppmana inte barnet att kramas, pussas eller sitta i knäet på släktingar och vänner. Fråga istället om barnet vill göra det.

Förklara att om någon gör eller vill göra något med ens kropp som man inte vill, då får man säga nej och det är bra att berätta om det för andra vuxna.

Lär barnet att man får säga nej även till personer man tycker om.

Redan när barnen är fyra–fem år kan man berätta att det finns personer som tar på andra fast de inte vill. Håll inne med detaljer och känslor för att inte skrämma barnet.

Fakta: Till dig som är orolig

Barn som utsatts för sexuella övergrepp har ofta svårt att berätta om det som hänt. Istället är vi vuxna utlämnade till att tolka signaler om att barnet mår dåligt, plötsligt inte vill vara med en viss person, eller inte vill gå till förskolan.

Signalerna behöver absolut inte bero på sexuella övergrepp. Genom öppna frågor om varför barnet känner och tycker som det gör kan du nysta vidare.

Pressa inte fram förklaringar eller berättelser men var tydligt med att barnet får berätta för dig om det vill, eller för någon annan vuxen det litar på.

Lyssna alltid när barn berättar om sådant det uppfattat som obehagligt.

Om du tror att ett barn eventuellt blivit utsatt eller riskerar att utsättas för sexuella övergrepp bör du anmäla till socialtjänsten. Alla som kommer i kontakt med barn via sitt yrke är skyldiga att anmäla.

Kom ihåg att det inte är din uppgift att utreda om uppgifterna stämmer.

Källa: Åsa Landberg och Rädda barnen

Fakta: Mer läsning

På www.dagsattprata.se finns information till större barn som själva blivit utsatta men även information till vuxna, exempelvis om hur man pratar med små barn om hemligheter och kroppsgränser och hur man gör vid misstänkta övergrepp.

www.raddabarnen.se har handboken "Stopp! Min kropp!" som hjälper föräldrar att prata med de mindre barnen. Den går att beställa gratis.

Rädda barnen har också tips om hur man pratar med äldre barn och råd kring barn och internet.

Svenska kyrkan har boken "Min kropp är min" som går att beställa för 30 kronor på www.svenskakyrkan.se

Stina Wirséns "Boken om Liten" kan användas för att få små barn att förstå att om man berättar för vuxna om läskiga saker så får man hjälp. Boken handlar inte om sexuella övergrepp utan om vuxna som är arga och ledsna och inte tar hand om Liten.

På www.allmannabarnhuset.se går det att ladda ner boken "Det gäller en av fem". I den har närmare 6 000 gymnasieelever fått svara på frågor om erfarenheter av sexuella övergrepp och sexuell exploatering under uppväxten.

När det kommer uppgifter om övergrepp blir många föräldrar oroliga. Åsa Landbergs råd är att hålla huvudet kallt inför barnen.

– Det är naturligt att bli nervös och rädd men det får man ge utlopp för ihop med andra vuxna, säger hon.

Misstänker man övergrepp slår man givetvis larm men sedan är det upp till andra att reda ut vad som hänt. Själv får man försöka att fokusera på barnets mående och inte vara rädd för att efterfråga hjälp även för egen del om det behövs.

För den som blir orolig men inte misstänker att det egna barnet är utsatt kan det vara en god idé att omvandla sin oro till handling. Prata med barnet om hemligheter. Hemlisar man mår bra av får man behålla för sig själv. Hemlisar man mår dåligt av är det bättre att berätta om. Det naturliga för de flesta barn är att göra tvärtom. Återkom därför till detta med jämna mellanrum.

Prata också om barnets självbestämmande över sin egen kropp och om vilka områden som är privata. Om barnet är fyra-fem år eller äldre kan du prata om att det finns personer som tar på barn fastän de inte vill.

Åsa Landberg jobbade tidigare för Rädda barnen. Nu representerar hon Stiftelsen Allmänna Barnhuset.