– Det är en reell förändring och inte ett spel för gallerierna.

Mats Karlsson, direktör på Utrikespolitiska institutet, om valprocessen kring FN:s kommande generalsekreterare.

Fakta: Tolv kandidater till FN:s toppjobb

Bland de kvinnliga kandidater som förts fram finns Irina Bokova, chef för Unesco, FN:s organ för utbildning. Nya Zeelands tidigare premiärminister Helen Clark, i dag chef för FN:s utvecklingsorgan UNDP, är ett annat namn.

Bland männen märks FN:s förre flyktingkommissarie António Guterres från Portugal och Danilo Turk som var FN-ambassadör för Slovenien innan han blev president och väl känner till FN-systemet.

Fakta: Säkerhetsrådet har sista ordet

Enligt tradition utnämns generalsekreteraren för ett femårsmandat och kan bli omvald en gång, men detta omnämns inte i stadgarna. Ett förslag som har cirkulerat är att fastslå en enda period om sju år för att slippa omvalsproceduren.

Det formella beslutet fattas av FN:s generalförsamling men valet sker alltid på grundval av säkerhetsrådets rekommendation. Det innebär att valet i princip kan utsättas för veto om någon av de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet – Kina, Ryssland, USA, Frankrike och Storbritannien – skulle motsätta sig en viss persons kandidatur.

Sverige har haft en generalsekreterare, Dag Hammarskjöld 1953–61. Jan Eliasson är FN:s nuvarande vice generalsekreterare.

Fakta: FN:s generalsekreterare

Generalsekreteraren ska enligt FN-stadgan vara världsorganisationens högsta verkställande tjänsteman och uppmärksamma säkerhetsrådet på viktiga frågor.

Han eller hon ska stå som symbol för FN:s ideal och vara talesman för världens folk, särskilt de fattiga och mest sårbara.

Generalsekreteraren utses på fem år av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet. Hittills har ingen FN-chef suttit mer än två perioder.

När säkerhetsrådet beslutar om kandidat måste vederbörande få minst 9 av rådets 15 medlemsröster.

Ingen av de fem ständiga medlemmarna USA, Kina, Ryssland, Storbritannien och Frankrike får rösta emot. De förväntas också avstå från att föra fram egna kandidater.

Av tradition roterar posten bland världsdelarna även om FN-stadgan inte säger något om det.

Fakta: De har haft jobbet

Trygve Lie, Norge, 1946–1952.

Dag Hammarskjöld, Sverige, 1953–1961.

U Thant, Burma, 1961–1971.

Kurt Waldheim, Österrike, 1972–1981.

Javier Perez de Cuellar, Peru, 1982–1991.

Boutros Boutros-Ghali, Egypten, 1992–1996.

Kofi Annan, Ghana, 1996–2006.

Ban Ki-Moon, Sydkorea, 2007–2016

På torsdag träffas FN:s säkerhetsråd för en första omröstning, även om valet inte väntas vara slutgiltigt klart förrän i oktober. Kritiken mot hemlighetsmakeriet kring valprocessen har stadigt vuxit från regeringar och organisationer runtom i världen. Det har resulterat i ett förändringsarbete som ska bidra till mer insyn i valet av generalsekreterare. Inför valet har kandidaterna deltagit i öppna utfrågningar och medlemsstaterna har kunnat intervjua dem. För första gången finns också en hemsida där kandidaterna presenteras.

– Det är helt nytt att man prövar detta. Det är en reell förändring och inte ett spel för gallerierna. Men det innebär ändå att säkerhetsrådet fortfarande kommer att ha ett avgörande inflytande och se till sina nationella intressen när de väljer generalsekreterare, säger Mats Karlsson som tidigare varit vice ordförande för Världsbanken med ansvar för FN-relationer.

Hoppas på kvinna

Generalförsamlingens ordförande, dansken Mogens Lykketoft, är den drivande kraften bakom reformeringsarbetet. Lykketoft anser att spelreglerna nu förändras. Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, vill inte gå så långt:

– Generalförsamlingen får visserligen något mer inflytande i och med att man på detta sätt tar initiativ i valprocessen, före säkerhetsrådet, och det är en förbättring. Men förändringen är inte så dramatisk.

I december lämnar Ban Ki-Moon sin post och i januari 2017 ska den nya generalsekreteraren tillträda. Många ser gärna en kvinna på posten, för första gången i FN:s 70-åriga historia.

– Jag hoppas på en kvinna, och här finns flera starka kandidater, från Argentina, Kroatien och Nya Zeeland, säger Peter Wallensteen.

Dags för Östeuropa

Men utgången av valet kommer även denna gång att påverkas av det informella geografiska rotationssystem, enligt vilket det nu skulle vara dags för Östeuropa.

– Jag är inte så förtjust i den här regionala ordningen, jag tycker att här skulle man kunna bryta mot den och välja den bästa kvinna man kan hitta, säger Peter Wallensteen.

Det finns dock en hel del som talar mot att det blir en kvinna. FN är en mansdominerad organisation där flertalet delegater är män. Kvinnor innehar endast 25 procent av de högsta posterna inom världsorganisationen.