– Att se glaset som halvfullt snarare än halvtomt kan vara väldigt positivt. Det minskar ångest och stress och har positiv effekt på vår hälsa. Men det kan också betyda att vi inte vidtar försiktighetsåtgärder, som till exempel skyddat sex eller att pensionsspara, säger doktor Tali Sharot.

Forskare har länge undrat hur människan kan fortsätta vara optimistisk trots att man ständigt konfroneras med negativa händelser och förväntningar. De har letat efter fysiska orsaker eftersom de tror att det kan vara farligt att tänkta till exempel "Det där kan inte hända mig" eller "Det här kommer bli ett bra år". Nu har forskare i London och Berlin hittat ett svar. Människans obotliga optimism beror helt enkelt på ett fel i hjärnan.

I studien fick deltagarna uppskatta hur troligt det var att olika negativa händelser skulle hända dem, till exempel att få Alzheimer, bli av med jobbet eller att en partner är otrogen. Där efter fick de veta den verkliga sannolikheten att de olika händelserna skulle inträffa. Sedan fick de återigen ranka hur troligt det var att de skulle utsättas. Under testen så övervakades deltagarnas hjärnaktivitet genom scanning.

Det visade sig att människor var benägna att förändra sina förväntningar om det i verkligheten var mindre troligt att de råka ut för något negativt. Till exempel om de hade gissat att sannolikheten att får cancer var 40 procent och det visade sig i verkligheten var det 30 % så förändrade deltagarna gärna sina egna förväntningar till exempel 32 procent.

Men om informationen var värre än de trott, till exempel 10 procent, så ändrade deltagarna inte lika ofta sina förväntningar, som om de ignorerade informationen. Det visade sig också att det knappt skedde någon hjärnaktivitet alls.

– Våra fynd visar att människans benägenhet att vara optimistisk främjas av hjärnans oförmåga att förstå fel i förväntningar när det gäller pessimistiska händelser.

Studien visar också att ju mer optimistiska vi är desto sämre är vi på att ta in negativ information.