Fakta: Att prata med barn

Ta reda på hur mycket barnet funderar på det som hänt och vilka tankar och frågor det har.

Ställ konkreta frågor.

Utgå inte från att barnet är oroligt. Men var uppmärksam på signaler på att de är oroligt.

Informera. Vilken information skulle hjälpa barnet att få svar på sina frågor och bli lugnt?

Överför inte din egen oro.

Var ärlig när du svarar på barnets frågor, men undvik fler otäcka detaljer än vad barnet frågar efter.

Inge hopp. Berätta att det finns människor försöker få situationen att ordna sig.

Tänk på att alla barn är olika och reagerar olika och bör därför bli bemötta på olika sätt.

Källa: Bris.

Vuxna och barn påverkas av samma händelser. Nyheter om krig, våld och attentat når barn på ett helt annat sätt i dag än för tio år sedan, framförallt via sociala medier. Men barn reagerar ofta annorlunda än vuxna.

– Vad vi vet är att det som skrämmer vuxna skrämmer inte alltid barnen, och tvärtom, säger Jeanette Ramnitz, pressekreterare vid Bris, till TT.

– Så när det händer någonting hemskt är det väldigt viktig att man kollar: har barnen ens reagerat, är de rädda för det här?

Annan rädsla

Terrordåd skapar oro i samhället. Men barn blir kanske inte rädda för att åka tunnelbana eller flyga iväg över påsken.

– De tänker kanske mer, kan det här hända här hos mig? Om det blir krig här, vart ska jag och min familj ta vägen då? Då får man tänka: bara för att jag som vuxen är orolig får jag inte överföra det på barnet, säger Jeanette Ramnitz.

Lisa Ahrén är lärare för en årskurs tre-klass i Hässelby i Stockholm. Hon säger att det är viktigt att fånga barnens tankar.

– Vissa kommer direkt på morgonen med frågor, vad är det som har hänt? Andra har ingen koll alls. De är ganska små. Men de pratar ändå med varandra och har en oro kring det här.

Snabbare information

Hon säger att hon märkt barnen blivit mer medvetna om och snabbare får information om vad som händer i andra delar av världen jämfört med för några år sedan. Och eftersom hon arbetar i en skola där många elever har utländskt ursprung är exempelvis kriget i Syrien mer närvarande.

– Det faller sig ganska naturligt i vår klass att prata om vad som händer. Ibland kan man se att barnen sitter och pratar i matsalen om någonting de hört. Då gäller det som pedagog att fånga upp deras tankar och hjälpa dem att ta det vidare så att det inte blir en oro.

Lisa Ahréns erfarenhet är att barns rädsla går att hejda genom att föra en dialog med dem och att vara ärlig – att ibland våga säga att man inte har något svar.

– Det vi har pratat mycket om är varför folk gör som de gör. Man kan inte bara säga att vissa är elaka och vissa är snälla.