Fakta: Om undersökningen

Socialstyrelsen telefonintervjuade under vecka 6 i år 22 chefer inom kommunal individ- och familjeomsorg. Totalt hade dessa registrerat 5 300 anmälningar om oro under de sista fyra månaderna i fjol. Flera kommuner uppgav att dessa anmälningar ökat det senaste året. Ökningen verkar, enligt Socialstyrelsen, inte vara kopplad till ökningen av ensamkommande barn.

– Vi har historiska erfarenheter från när anmälningar blir liggandes några dagar. Då har barn farit väldigt illa eftersom man inte gjort den här första bedömningen. Det spelar ingen roll att det bara är några få kommuner, för det kan innebära att barn inte får det skydd och stöd de behöver från samhället, säger Annika Öquist som är enhetschef på Socialstyrelsen.

Under januari tittade Socialstyrelsen närmare på 22 kommuner som angett att de verksamheter som hanterar sådan anmälan om oro var "kritiskt eller allvarligt påverkad". Av dessa uppgav fem att de inte klarar av att göra skyddsbedömningar, något som enligt Annika Öquist är oroväckande.

Skyddsbedömningar ska göras samma dag eller senast dagen efter att en orosanmälning kommit in. De görs för att man snabbt ska kunna avgöra om någonting behöver göras direkt.

I rapporten slår Socialstyrelsen fast att det inte går att uttala sig om hur det ser ut generellt i landets kommuner men att intervjuerna ändå ger en bild av läget.

– Den här undersökningen är en stark indikation på att ett antal kommuner har svårt att leva upp till det yttersta skyddet, säger Annika Öquist.