Fakta: Ny infrastrukturplan

Den nya planen gäller perioden 2018–2029.

Den ekonomiska ramen föreslås öka till 622,5 miljarder kronor, vilket är drygt 100 miljarder mer än nu gällande plan.

Anslaget för drift och underhåll av järnvägar ökar från 85 till 125 miljarder kronor, vilket är 47 procent mer än innevarande period.

Regeringen säger ja till nya stambanor för höghastighetståg. Exakt kostnad och när systemet kan vara färdigställt är oklart. Ostlänken mellan Järna och Linköping är först ut, planerad byggstart under 2017.

Utbyggnad av höghastighetsbanorna ska ske "i en takt som ekonomin tillåter".

Källa: Regeringen

Regeringen vill öka den ekonomiska ramen för infrastruktur med över 100 miljarder kronor, till 622 miljarder för planperioden 2018-2029. Underhållet av järnvägar höjs från 85 miljarder i nuvarande plan, som räcker till 2025, upp till 125 miljarder.

– Behoven är enorma, säger infrastrukturminister Anna Johansson (S) när hon presenterar huvudlinjerna i regeringens infrastrukturproposition tillsammans med Miljöpartiets språkrör, klimatministern och vice statsministern Isabella Lövin.

Behoven av underhåll och rustning av existerande järnvägar avgör byggtakten för höghastighetsbanorna, enligt ministrarna.

Byggandet av banorna beräknas kosta minst 230 miljarder. De pengarna finns inte avdelade än. Johansson säger att ingen tror att allt ska vara klart till 2029, därför blir pengarna en fråga för kommande planer.

Oklart när

Det ska byggas i etapper och i en takt som ekonomin tillåter. Det tidigare målet om att vara klar till 2035 gäller inte längre.

– Ostlänken är den första sträckan i ett tänkt höghastighetssystem och den ska byggstartas 2017, säger Johansson om vad som kommer först.

– Vi måste gå fram med höghastighetståg för att kunna erbjuda alternativ som är attraktiva för människor som nu i hög utsträckning tar flyget, säger Isabella Lövin.

Inga skattehöjningar

Infrastrukturministern räknar med att det reformutrymme som "frigörs" när överskottsmålet ändras ska kunna användas i finansieringen. Tillväxten i ekonomin är god och några skattehöjningar för att betala notan krävs inte, enligt Johansson.

Propositionen har förhandlats fram med budgetpartnern Vänsterpartiet. V-ledaren Jonas Sjöstedt säger att V hade velat ha mer till investeringar och underhåll, men han är ändå relativt nöjd.

Moderaterna har just svängt i frågan och säger nej till höghastighetsbanor. Partiet vill satsa på det som redan finns.

– Det är mycket viktigare än att nu sjösätta ett gigantiskt projekt som vi inte vet vad det kostar och inte vet när det ska vara färdigt, säger M:s ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson.

Anna Johansson säger att hon gärna vill ha en bred politisk överenskommelse.

– Jag tror att vi fortfarande har möjlighet till det, säger hon och hoppas att M ändrar sig igen, men räknar också med att det kan gå att komma överens etappvis.

Tidigare har Liberalerna svängt till nej och Sverigedemokraterna motsätter sig också höghastighetståg. Kristdemokraterna och Centern vill ännu bygga men har inte bestämt sig slutligt för ett ja.

Ostlänken först

Centerns trafikpolitiske talesperson Anders Åkesson tolkar regeringens linje som att Ostlänken är den enda sträcka som man nu vet blir av.

– Den finns ju inom nuvarande ram, men resten skjuter man på bortom 2030, säger Åkesson.

Han ifrågasätter om det ökade pengarna för underhåll räcker till att beta av det eftersatta underhåll som järnvägen dras med.