Fakta: Svårt bestämma ålder

Att åldersbestämma en person är svårt. Dels är de metoder som används ofta mer eller mindre osäkra, dels finns stora biologiska variationer, både mellan enskilda individer och mellan olika grupper av individer.

Den psykosociala mognaden samt skelettmognaden kan alltså skilja sig kraftigt åt mellan två individer i en och samma grupp, även om de är lika gamla, men den kan också skilja sig mellan exempelvis svenska och afghanska ungdomar.

Att avgöra om en person är 17,8 eller 18,2 år är alltså i praktiken omöjligt. Däremot är det lättare att säga om någon är 18 eller 25, varför medicinska åldersbedömningar kan komma att användas för att identifiera dem som "absolut inte" ska bedömas som barn.

Källa: Svenska barnläkarföreningen, med flera.

Regeringen och oppositionspartierna vill kraftigt öka antalet medicinska ålderbedömningar av ensamkommande flyktingbarn. Förra året kom 35 369 ensamkommande flyktingbarn till Sverige, fem gånger fler jämfört med 2014.

Ensamkommande barn och unga under 18 har mer rättigheter och får mer stöd och annat boende än vuxna. De kan heller inte skickas tillbaka på samma sätt som en vuxen.

För att avgöra åldern på en person kan man göra en så kallad medicinsk åldersbedömning. Redan 2012 gav Socialstyrelsen ut rekommendationer för hur sådana bedömningar kan göras.

Trots det utförs inte många. År 2014 utfördes bara 44 stycken, av 7 049 ensamkommande barn totalt.

För osäkert

Den stora stötestenen har varit barnläkarna, som inte längre vill medverka till sådana bedömningar. Inte sedan Migrationsverket enbart började ta ställning till den röntgenundersökning som görs, av antingen handleden eller visdomständerna. Det blir för osäkert, tycker barnläkarna.

– Det man letar efter är ett färdigmognat skelett. Kruxet är bara att en del får det innan de fyller 18. Därför tycker vi att man inte enbart kan titta på skelettet, säger Jonas Ludvigsson, ordförande för Svenska barnläkarföreningen.

Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har därför gjort en omfattande kunskapsöversyn av vetenskapen på området.

En gåva

Socialstyrelsen har granskat 1 400 vetenskapliga artiklar vad gäller röntgen- och undersökningar med magnetkamera, medan SBU:s genomgång består av 16 000 studiesammanfattningar och ett 70-tal fulltextartiklar om icke-radiologiska metoder, exempelvis psykosociala tester.

Resultatet av översynen presenteras på onsdag.

– Jag tror att man kommer fram till att det säkraste sättet för att bedöma barns ålder är att använda sig av en kombination av metoder, där röntgen kan vara en del. Samtidigt ska man komma ihåg att en åldersbedömning också kan ge barnet något, om vi kan visa att han eller hon verkligen är ett barn. Så det handlar inte enbart om huruvida vi vill eller inte vill göra dessa bedömningar, utan om att vi vill göra en bra och säker bedömning, säger Jonas Ludvigsson.