Fakta: Övertider de senaste åren

De föregående tre åren har polisens lönekostnader legat på drygt 10 miljarder kronor per år. Av dessa har 503, 499 respektive 493 miljoner rört kostnad för övertid.

För årets första sex månader ligger övertidskostnaden på 286 miljoner. Om Polismyndigheten fortsätter med ett lika högt övertidsuttag året ut landar man på en övertidskostnad på 572 miljoner kronor – en ökning med 16 procent jämfört mot 2015.

Att ökningen för helåret blir lägre än för delåret (36 procent för poliser respektive 43 procent för civila) beror på att förra årets övertidsuttag tog fart först efter sommaren då flyktingströmmen nådde Sverige.

Källa: Polismyndigheten

Kostnaden för övertidstillägg för poliser och civilanställda har ökat med 36 respektive 43 procent under januari–juni i år jämfört med samma period förra året, enligt Polismyndighetens delårsrapport. Orsakerna till ökningen uppges vara migrantströmmen, personalbrist på regionledningscentraler och kontaktcentra samt att antalet poliser minskat.

– Det har varit väldigt tydligt hela året att vi inte går runt utan övertiden. När alla lagt sina scheman finns det alltid massor av luckor där planerarna får plocka in folk som vill jobba övertid, säger en polis som jobbar i yttre tjänst.

Liknas vid desperation

En operatör vid en av landets regionledningscentraler (RLC) berättar att hon hittills i år jobbat så mycket övertid att det i timmar motsvarar 1,5 månads extra arbete. Vissa kollegor har jobbat ännu mer för att täcka upp när arbetsgivaren inte kunnat fylla luckor i schemat på andra sätt.

– Jag har aldrig sett den här desperationen hos arbetsgivaren förut, säger operatören om alla vädjanden om extrainhopp som flera dagar i veckan går ut via sms.

Personal blir utskällda

Vid regionledningscentralerna tar man tar emot larmsamtal och dirigerar polispatruller. Både de som ringer in och de anställda påverkas när bemanningen är otillräcklig.

– Ligger ett samtal mer än 30 minuter faller det bort ur kön och den som ringt får ringa om. Flera gånger har jag blivit utskälld av folk när de väl kommit fram för att de fallit bort och tvingats ringa om flera gånger. Då har jag kanske inte varit på toaletten på sju timmar, säger en operatör till TT.

Vid en annan ledningscentral säger en operatör att man där hittills lyckats fylla schemaluckorna men att många börjat bli trötta och att allt färre tar övertid frivilligt. Bland poliser i yttre tjänst förlitar man sig enligt uppgifter till TT i hög grad på att många som är nya vill jobba extra.

Locka tidigare poliser

Förutom övertid använder sig myndigheten av tidsförskjutna pass för att nå upp till en viss bemanning. Närliggande områden lånar också polispatruller av varandra – både för att klara större händelser och för att klara vardagen.

– Då åker man till ett område där man inte har någon lokalkännedom, där man inte vet var det är farligt, vilka personer man ska passa sig för eller vilka bilar man ska hålla utkik efter. Det är inte kvalificerat polisarbete, säger en polis till TT.

Han vittnar också om planerade brottsförebyggande insatser som regelbundet ställs in när poliser med kort varsel kallas in för att fylla schemahål på andra tider eller i andra områden.

– Bakom övertidssiffrorna döljer sig trötta poliser. Man kör slut på kåren, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

Hon anser att Polismyndigheten på kort sikt är beroende av övertiderna eftersom man är underbemannad. Att utbilda nya operatörer och poliser tar tid. Ett sätt att snabbare få upp numerären är att locka tillbaka fler poliser som slutat. Men för att det ska vara möjligt krävs både bättre löner och arbetsvillkor, enligt facket.