Fakta: Parisavtalet

Det globala klimatavtalet förhandlades fram i december i fjol när Frankrike stod som värd för det återkommande globala klimattoppmötet. Det slår bland annat fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid, och att de globala utsläppen snarast möjligt ska nå sin högsta nivå för att sedan minska.

Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020 och globala översyner av det internationella klimatarbetet ska göras var femte år med start 2018.

Dessutom ska världens utvecklade länder bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer från år 2020, när avtalet ska träda i kraft.

Avtalet har undertecknats av 180 länder. Det blir giltigt 30 dagar efter det datum då minst 55 länder, med totalt minst 55 procent av de globala växthusgasutsläppen, har ratificerat avtalet.

Källa: FN

Det är nu totalt 60 länder som ratificerat avtalet, vilket innebär att man nått över den första tröskeln, 55 ratificeringar.

Samtidigt uppger FN:s klimatkonvention (UNFCCC) att ytterligare 14 länder lovat att inom kort ratificera överenskommelsen. Det beräknas innebära att man når över den sista gränsen – att de länder som är ombord tillsammans ska stå för minst 55 procent av de globala växthusgasutsläppen – och att avtalet därmed kan träda i kraft innan årsskiftet.

– Det är ganska anmärkningsvärt. Det saknar motstycke att man får ett sådant här avtal antaget inom mindre än tolv månader, säger Nick Nuttall, talesperson för UNFCCC, till TT.

Bland de länder som i dag godkände avtalet finns länder som Argentina, Brasilien, Mexiko, Thailand, Uganda, Förenade Arabemiraten och Singapore. De totalt 60 länderna står tillsammans för 47,76 procent av utsläppen.

Några av de som lovat ratificera innan årsskiftet är Österrike, Australien, Frankrike och Tyskland.

Sverige har ännu inte ratificerat avtalet.