Fakta: Klädkonsumtion och miljö

Hushållens konsumtion av kläder och skor har ökat med 31 procent mellan 2003 och 2013.

2014 var inflödet av kläder och textil i Sverige 128 000 ton, vilket är 13,1 kilo per person. Av dessa slängs cirka åtta kilo i soporna.

Konsumtionen av textilier står för 2–3 procent av svenskarnas utsläpp av växthusgaser.

Textilproduktionen slukar stora mängder vatten.

Bekämpningsmedel och kemikalier som används i olika steg av produktionen har en stor miljöpåverkan.

Källa: Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen

På klädbytardagen får gamla, övergivna plagg nya ägare. Det är sjunde gången Naturskyddsföreningen ordnar evenemanget och i år sker det på 112 platser runt om i landet vilket är några fler än förra året.

I fjol deltog totalt 11 000 personer i klädbytardagen och omkring 44 000 plagg bytte ägare.

– Vi vill att människor ska förena nöje med miljönytta. Vi vill inspirera till att använda kläder längre, och återanvända, säger Jessica Andreason, projektledare för klädbytardagen.

Enligt en brittisk studie används ett klädesplagg i genomsnitt två år och tre månader. Att tillverka kläder innebär en stor resursförbrukning, menar Jessica Andreason.

– Vi vill peka på de miljövinster man gör genom att använda kläder längre, säger hon.

Det kostar ingenting att vara med på klädbytardagen. Det enda du behöver bidra med är några fräscha, hela och rena plagg. Tio plagg ger tio biljetter för att kunna byta till sig tio andra plagg.

– Genom att förlänga livet på sina kläder minskar man miljöpåverkan jättemycket. Bara för att tillverka ett par jeans används cirka 10 000 liter vatten och två kilo kemikalier, säger Jessica Andreason.