I Sverige har det alltid varit känsligt att använda militär för polisiära uppgifter. Men efter terrordåden i Paris den 13 november lyfte rikspolischefen på luren för att höra sig för med ÖB om möjligt militärt stöd vid terrorattacker i Sverige.

Det skedde några dagar efter Parisdåden, då polisen fått uppgifter om att en eller flera terrorister kunde finnas i Sverige för att utföra terrorattentat.

– När vi inte visste hur många de här var så alarmerade jag all polis och som en säkerhetsåtgärd bad jag ÖB kolla var hans specialförband skulle vara om det skulle komma så långt att våra resurser inte skulle räcka till., säger Eliasson

– De skulle kunna bistå polisen och slå ut terrorister om vi själva inte skulle orka med det om det hände på flera platser i Sverige.

Eliasson betonar att polisen i första hand själv ska klara en terrorattack, men om attackerna sker på flera ställen samtidigt och blir långvariga, då kan militär hjälp behövas.

– Jag är mer osentimental än många andra i den här frågan. Klart vi ska hjälpas åt om vi har ett ansträngt läge, säger han.

Efter terrordåden i New York 2001 togs lagliga begränsningar bort för att kunna sätta in militär vid terrorattacker. Eliasson uppger dock att polisen har haft självpåtagna begränsningar som innebär att man bara ska samarbeta med militären när det gäller "luft och till sjöss" inte på marken.

– Jag har tagit bort den begränsningen, säger Eliasson.

Terrorhotet, men framförallt flyktingkrisen har inneburit en stor arbetsbörda för polisen.

– Hela landet är mycket ansträngt, säger Eliasson.

Av de 350 poliser som används för de tillfälliga gränskontrollerna i Skåne kommer 100 från andra regioner. Eliasson pekar också på att utryckningar till asylboende och arbetet med att få asylsökande som fått avslag att återvända tär på polisens resurser.

I en rapport till regeringen i slutet av januari kommer polisen att be om ökade resurser. Det kommer, enligt Eliasson, att behöva minst tusen fler poliser från 2017 och "miljarder" i höjda anslag.