Orsaken till att Rikskriminalen vägrar låta tingsrätten ta del av materialet är att den har lovat bland annat den federala amerikanska narkotikapolisen DEA att till varje pris hålla informationen hemlig. Advokaterna kräver nu att alla kort läggs på bordet och menar att materialet i själva verket innehåller uppgifter som skulle kunna motbevisa flera av åklagarens anklagelser mot de åtalade.

Frågan är extremt känslig och åklagaren har till och med sekretessbelagt de förhör med Rikskriminalens under cover-agenter som innehåller en redogörelse för det hemliga infiltrationsarbete som har pågått utomlands under lång tid.

De åtalades advokater anser att materialet är nödvändigt för att tingsrätten ska kunna få en sanningsenlig bild av vad som egentligen har hänt. I skrivelser till både åklagarmyndigheten och tingsrätten ger man exempel på hur de mer än 80 sidorna skulle kunna motbevisa åklagarens påståenden.

Det handlar bland annat om ett tillslag som amerikanska DEA gjorde mot en motorbåt som stoppades till havs med 713 kokain ombord. Advokaterna menar att information om motorbåtens riktning och positioner skulle kunna jämföras med positionerna för den så kallade ensamseglaren, alltså en av de åtalade, och därmed bevisa att DEA:s tillslag inte hade någonting med de svenska männen att göra.

I ett annat sammanhang gäller det spaningsiakttagelser som de svenska under cover-poliserna har gjort under sina operationer i Spanien. Enligt advokaterna skulle uppgifterna kunna motbevisa att en av de åtalade männen skulle ha skickat ett stort antal mejl från bland annat ett hotell i Barcelona, vilket han nekar till.

För att få ut materialet har advokaterna nu begärt att tingsrätten ska utfärda ett så kallat editionsföreläggande vilket innebär att Rikskriminalen kan tvingas att lämna ut materialet. Metoden är mycket ovanlig eftersom det i normala fall inte brukar vara några problem för domstolar och advokater att få ta del av allt utredningsmaterial när åtal väl är väckt.

I både mejl till advokaterna och yttrande till tingsrätten förklarar Rikskriminalen att materialet är hemligt och omfattas av så kallad användningsbegränsning där de utländska myndigheterna, bland annat DEA, har dikterat villkoren. Rikskriminalen har dock inga handlingar som kan styrka detta, inte ens en tjänsteanteckning, eftersom löftet lämnats muntligt. I ett av fallen vill man inte ens berätta vilket land som har satt upp villkoren.

Rikskriminalens chefsjurist Arne Andersson skriver att det skulle vara förödande om tingsrätten skulle tvinga fram materialet:

”Det skulle omkullkasta Sveriges trovärdighet på den internationella brottsbekämpande arenan och allvarligt försvåra det framtida polisiära samarbetet för svensk polis. Det är av mycket stor vikt att svensk polis i det internationella samarbetet framstår som en förtroendeingivande och pålitlig aktör.”

Tingsrätten har gett advokaterna tid fram till den 27 juni att precisera sina krav.

"Har gått för långt tidigare"

Justitieombudsmannen konstaterade nyligen att det saknas lagstiftning som reglerar den här typen av under cover-metoder men att det är viktigt att allting dokumenteras inom ramen för förundersökningen så att det i efterhand kan redovisas öppet för både domstolar och de åtalade. 

Vid två tillfällen har nämligen svenska domstolar slagit fast att polisens oreglerade under cover-operationer har gått för långt och brutit mot både svensk lag och Europakonventionen för mänskliga rättigheter. 

I ett fall handlade det om en mordutredning där den misstänkte lurades att tro att han var hotad av den ryska maffian och därför pekade ut var kroppen var gömd. 

I det andra fallet handlade det om en grov mordbrand där polisen fick den misstänkte att erkänna i samband med en ”anställningsintervju” där han lurades att tro att tidigare kriminalitet var en merit.

Stefan Wahlberg, Metros rättslige expert