Rikspolisstyrelsen planerar att på sikt kunna komplettera de befintliga 1077 fartkamerorna med ANPR-systemet (automatic number plate recognition). De nya kamerorna kommer till en början att monteras på polisbilar och på stativ i anslutning till poliskontroller, kameran läser av registreringsskyltarna, jämför registreringsnumret med vägtrafikregistret och kontrollerar om bilen är obeskattad, efterlyst eller har körförbud.

- Projektet handlar om just fordonsmonterade kameror och stativkameror, men vi utesluter inte att ANPR kan komma att användas på andra sätt i framtiden, säger Björn Lidö, tillförordnad chef för enheten för brottsförebyggande arbete.

Liknande system används i stor skala i både Storbritannien och USA medan polismyndigheter i Tyskland och Danmark har avfärdat kamerasystemet av integritetsskäl, och i Sverige är många kritiska mot vad systemet skulle kunna användas till.

- Problemet är att man hanterar väldigt mycket information om en person även om den inte har gjort något brottsligt, vi tycker att man som medborgare ska kunna röra sig fritt i samhället. Risken med sådana här system är att ramarna för vad som är accepterat glider, i dag vet vi inte vad den här informationen kommer att användas till om fem år, säger Anna Troberg, partiledare för Piratpartiet.

- Vi följer Datainspektionens rekommendationer, egentligen handlar det inte om en fotografering, det är bara registreringsnumret som registreras och som jag ser det handlar det om en väldigt låg nivå av integritetskränkning, säger Björn Lidö.

Innan Rikspolisstyrelsen kan börja använda kamerorna måste systemet anmälas till Datainspektionen som kontrollerar att det är förenligt med integritetsskyddande lagstiftning. Datainspektionen har ännu inte fått någon formell anmälan och har därför ännu inte tagit ställning till det nya systemet.

- Generellt är det här en fråga om hur länge informationen ska lagras, vem som ska ha tillgång till den och hur den ska användas, spontant går det inte att säga att det här är olagligt, men jag kan inte heller säga att det bara är att köra på, säger Oskar Öhrström, jurist på Datainspektionen.