Fakta: Elchockvapen

Ett elchockvapen som avlossar små projektiler, via trådar förbundna med utskjutningsdelen, kallas ofta för elpistol eller taser.

När de små pilarna går in i kroppen orsakar strömmen ett kramptillstånd i muskulaturen vilket gör att den träffade blir orörlig och ofta faller till marken. Detta gäller även för personer som är tillfälligt smärtokänsliga på grund av exempelvis starkt narkotikarus.

Elpistoler fungerar bäst på korta avstånd, upp till omkring sju meter.

Från början klassades elchockvapen som "icke dödliga vapen". Sedan det i USA uppmärksammats flera dödsfall vid användning av elpistol ändrades benämningen till "mindre dödliga vapen".

Fakta: Antalet dödsskjutna av polis

2015: 2

2014: 3

2013: 4

2012: 0

2011: 1

2010: 0

2009: 1

2008: 0

2007: 0

2006: 1

2005: 1

2004: 1

2003: 1

2002: 1

2001: 1

2000: 2

Källa: Polismyndigheten

Fakta: Polisens vapen

Polisens så kallade särskilda hjälpmedel vid våldsanvändning är vanligtvis:

Batong.

Fängsel.

Pepparspray.

Tjänstevapen.

I vissa situationer används även:

Tårgas.

Distraktionsgranater.

Förstärkningsvapen.

Prickskyttevapen.

Efter i stort sett varje polisskjutning med dödlig utgång de senaste åren har kravet på ett införande av elpistol kommit, bland annat från Polisförbundet. Men gamla Rikspolisstyrelsen har alltid sagt nej.

Den här gången kommer förslaget inifrån den drygt årsgamla Polismyndigheten.

Gått igenom händelser

Martin Lundin vid polisens nationella operativa avdelning har ingått i arbetsgruppen som står bakom förslaget att alla poliser i yttre tjänst ska utrustas med elpistol.

– Eller att det åtminstone ska finnas ett elchockvapen i varje patrull.

Arbetsgruppen har gått igenom drygt 70 händelser de senaste tre åren där polisen skjutit mot människor och kommit fram till att flera situationer hade kunnat lösas med elchockvapen.

– Men det kommer aldrig att kunna ersätta skjutvapen helt, säger Martin Lundin.

Inget beslut taget

Ett införande beräknas kosta drygt 26 miljoner kronor. Sedan tillkommer ett par miljoner per år för övningsmaterial.

TT: Kommer det här i slutänden att bli en kostnadsfråga?

– Då kommer vi in på en känslig diskussion om vad ett liv är värt. Vi har kommit fram till att i snitt en person vart tredje år kan räddas genom införande av elchockvapen, säger Martin Lundin.

För att ett eventuellt införande av elchockvapen ska få avsedd effekt krävs också att den tid som är fastslagen för fortbildning faktiskt används.

– Gör den inte det spelar det ingen roll vilken ny utrustning vi börjar med, säger Martin Lundin.

Om Polismyndigheten ska införa elchockvapen eller inte blir en fråga först för myndighetens ledningsgrupp och sedan för rikspolischefen. Men polisens etiska råd ska också säga sitt.

Etiska rådet har tidigare motsatt sig elchockvapen. 2005 ansåg man att det inte var bevisat att elpistol leder till färre döda och skadade. Man hävdade också att ytterligare ett vapen skulle göra det svårt för poliser att snabbt välja rätt.