Fakta: Kristen general

Den 81-årige tidigare generalen Michel Aoun har länge haft ögonen på presidentposten i Libanon. Hans kandidatur har backats upp av den inflytelserika shiamuslimska rörelsen Hizbollah, som ställde sig på Aouns sida 2006.

Det som gör valet av Michel Aoun möjligt är att han överraskande fått stöd av politiska rivaler, däribland sunniledaren Saad Hariri, som länge fört ett politiskt krig mot Hizbollah och dess allierade med stöd från Saudiarabien. När han nu ger sitt godkännande till Michel Aoun hoppas Saad Hariri i gengäld utses till premiärminister. Han har gett Syrien skulden för mordet på hans pappa, den förre premiärministern Rafiq Hariri.

Michel Aoun stred i två krig i slutet av 1980-talet då det libanesiska inbördeskriget gick mot sitt slut – dels ett mot Syrien och dels ett mot rivaliserande kristna krafter. Hans samarbete med Hizbollah – allierad med den syriska regimen och Iran – har väckt missnöje bland kristna maroniter men också i Washington där Hizbollah ses som en terrororganisation.

Aoun har rykte om sig att fatta oberäkneliga beslut. Efter att i åratal har lobbat mot Syrien från exil återvände den tidigare generalen till Libanon 2005, då syriska styrkor drog sig ur landet i kölvattnet av mordet på Rafiq Hariri.

Valet av Michel Aoun är en seger för Hizbollah, Teheran och Damaskus.

Fyrverkerierna ekade över Beirut när det stod klart att landet fått en ny president – efter 29 månader utan. Den libanesiska politiken präglas av motsättningar men Michel Aoun har oväntat lyckats få stöd från forna rivaler och nådde därmed parlamentets godkännande.

Den 81-årige tidigare generalen är kontroversiell, hyllad som en stark ledare av sina anhängare medan hans belackare anklagar honom för att ingå oheliga allianser för att få sin vilja fram.

Mot slutet av det libanesiska inbördeskriget, som pågick 1975–1990, ledde Aoun en av två rivaliserande regeringar, lanserade ett misslyckat "befrielsekrig" mot den syriska armén och försökte avväpna konkurrerande kristna styrkor.

Helomvändning

Till slut flydde Aoun landet. Men när den syriska armén drog sig ur Libanon, efter stora protester i kölvattnet av mordet på den tidigare premiärministern Rafiq Hariri, återvände han hem 2005. Och från att ha stått i spetsen för motståndet mot den syriska regimen gjorde Aoun 2006 en helomvändning och gick samman med Hizbollah, som strider på Bashar al-Assads sida i Syrien.

Beslutet fick Rafiq Hariris son, Saad Hariri, att förakta Aoun. Ironiskt nog var det hans godkännande som banade väg för Aoun – och för det väntas Hariri belönas med premiärministerposten. Under åren av politisk kamp mot Hizbollah har Saad Hariri backats av Riyad och hans eftergift reflekterar Saudiarabiens minskade inflytande i Libanon.

Kritiserad allians

Att Aoun blivit president är inte bara en viktig seger för Hizbollah, utan också för dess allierade i Teheran och Damaskus. Men samarbetet med den inflytelserika shiamuslimska rörelsen är impopulärt både bland kristna maroniter såväl som i Washington där Hizbollah ses som en terrororganisation.

Men på gatorna i Beirut har Michel Aouns orangeklädda anhängare firat i dagar. De flesta skolor och universitet höll stängt i samband med omröstningen.

– Vi har väntat länge på omröstningen, vi är så glada över att äntligen få en ny president. Nu får vi se om han kan göra saker bättre i Libanon, säger taxichauffören Ali Chaito till TT i telefon från Beirut.