"Rosa oktober-bluffen! Gått på den?", så lyder rubriken till en artikel på alternativmedicinsajten Kurera som först publicerades 2015 men som åter igen har börjat spridas. I artikeln kritiserar skribenten Rosa bandet-kampanjen som under oktober pågår i Sverige och flera andra delar av världen. Artikeln har fått över 20 000 interaktioner på sociala medier och delades bland annat nyligen av Facebooksidan "Matfusket" som har över 150 000 likes på Facebook.

Artikeln är lång, men följer ungefär följande resonemang. Rosa bandet-kampanjen har en amerikansk förlaga. Den amerikanska förlagen är delvis sponsrad av stora läkemedelsföretag som tjänar pengar på att sälja cancerläkemedel. Artikeln hävdar också att cancerläkemedlen företagen säljer i sin tur är cancerframkallande vilket leder till att du måste köpa andra cancerläkemedel de också tjänar på. Särskilt pekas det svensk-engelska läkemedelsföretaget Astrazeneca ut.

Theodoros Foukakis.

Theodoros Foukakis.

Radiumhemmets Forskningsfonder

Foto:

Enligt artikeln beror bröstcancer i nästan alla fall på östrogenöverskott, någonting som påstås vara ett resultat av "kemikalier" i mat, hormonella preventivmedel, plaster och hormonbehandling i samband med klimakteriebesvär. Utöver detta menar artikeln att personer som drabbas av bröstcancer istället för att till exempel ta cancerläkemedel som tamoxifen (Nolvadex) bör använda sig av progesteronkräm. Detta ska enligt artikeln hålla bröstcancern borta genom att förebygga östrogendominans. Artikeln uppmanar också bröstcancerdrabbade eller personer som vill slippa bröstcancer att minska användningen av plast och att detoxa.

► LÄS MER: Nej, du kan inte ”detoxa” din kropp 
 

Enligt artikeln bör du också undvika mammografi, som används för att upptäckta bröstcancer, och istället använda dig av termografi. Termografi är ett verktyg där en värmekamera används för att mäta hudytans temperatur. Temperaturskillnaderna kan sedan visualiseras.

Flera av påståendena i artikeln är felaktiga, och kan i vissa fall vara farliga om de leder till att människor undviker beprövad cancerbehandling.

Det stämmer till exempel att tamoxifen är ett läkemedel som används vid bröstcancer. Tamoxifen är en så kallad anti-östrogen som hindrar verkan av naturligt östrogen. Ämnet tas i regel dagligen under en femårsperiod och anses vara ett effektivt läkemedel mot bröstcancer av WHO, FDA och Läkemedelsverket.

► LÄS MER: Nej, din mikrovågsugn är inte så farlig som den här artikeln påstår
 

Tamoxifen säljs av Astrazeneca under namnet Nolvadex.

Tamoxifen säljs av Astrazeneca under namnet Nolvadex.

Astrazeneca

Foto:

Tamoxifen upptäcktes 1967 av Imperial chemical industries (ICI), och inte av Astrazeneca som artikeln påstår. Däremot producerar Astrazeneca läkemedlet Nolvadex där tamoxifen är den aktiva substansen. ICI har ingenting direkt att göra med Astrazeneca, däremot valde ICI 1993 att skapa ett separat företag för sina läkemedelsprodukter 1993. Zeneca, som det företaget hette, slogs samman med svenska Astra 1999 vilket ledde till skapandet av Astrazeneca. ICI är inte aktivt som företag sedan 2006.

Tamoxifen har en viss carcinogen effekt. Den kan då öka risken för endometriecancer. 

– Det handlar dock om enstaka fall och i och med att de upptäcks tidigt så blir man oftast frisk efter en operation. Med tanke på att tamoxifen minskar återfall av bröstcancer med 30-40 procent är det värt att ta den risken. V i rekommenderar alla patienter som tar tamoxifen att gå på gynekologiska kontroller en gång per år.  Risken för livmodercancer ökar däremot inte av aromatashämmare, den andra typen av anti-östrogen-behandling som används idag , säger Theodor Foukakis, överläkare och docent vid bröstcancer- och sarkomsektionen vid Karolinska universitetessjukhuset.

► LÄS MER: Det här är sant och falskt om hår
 

Enligt Fouakis finns det epidemologiska studier som visar på att kvinnor ökar risken att drabbas av bröstcancer ju längre de utsätts för östrogen, det kan handla till exempel om kvinnor som får mens tidigt eller hamnar i klimakteriet sent. Amning och graviditet minskar risken och även hormonbehandling efter klimakteriet. Plast och kemikalier i mat hör dock inte till några kända riskfaktorer. Det gör däremot rökning, ett högt alkoholintag och brist på fysisk aktivitet.

Mammografi är en form av röntgenundersökning där bröst undersöks.

Mammografi är en form av röntgenundersökning där bröst undersöks.

Alamy/IBL

Foto:

Enligt Foukakis finns det inga data som tyder på att termografi skulle vara en bra metod för att upptäcka bröstcancer, faktum är att amerikanska FDA till och med varnar för att ersätta mammografi med termografi.

Det finns en liten risk vid användningen av mammografi för kvinnor under 40 år, men det är kvinnor mellan 40-74 år som rekommenderas och erbjuds mammografi enligt socialstyrelsens riktlinjer och där är risken extremt liten, särskilt med tanke på att Socialstyrelsens nationella screeningprogram minskar dödligheten i bröstcancer med 16-25 procent

Foukakis rekommenderar heller inte den som drabbats av bröstcancer att använda sig av progesteronkräm. 

– Det har jag hört talas om från några patienter som har läst detta. Men det finns inga data på att progestron skulle kunna användas på det sättet. Progesterontabletter eller sprutor har används vid metastatisk bröstcancer, men då är det mycket högre doser än det man får via lokalbehandling. Progesteronbehandling används mycket sällan idag och då som tredje hands alternativ, när olika behandlingar med anti-östrogen inte fungerat , säger han. 

Hälsogranskaren har sökt Malin Duvstedt, ansvarig utgivare för Kurera.


► LÄS MER: "Nej, din energidryck innehåller inte tjursperma"