Fakta: FN:s säkerhetsråd

FN:s säkerhetsråd har 15 platser varav fem är permanenta: USA, Storbritannien, Ryssland, Kina och Frankrike. Övriga tio platser väljs på två år och fördelas mellan olika regioner.

Säkerhetsrådet har huvudansvaret för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, enligt FN-stadgan. De beslut rådet tar är bindande för alla medlemsstater inom FN. De permanenta medlemmarna har vetorätt och kan därmed stoppa beslut.

Sverige kandiderar för en plats 2017–2018 inom gruppen VOAS, Västeuropeiska och andra stater. Konkurrenterna är Italien, som suttit sex gånger tidigare, och Nederländerna som suttit fem omgångar. Efter den första omröstningen är det klart att Sverige tar en av platserna.

Sverige har suttit i säkerhetsrådet vid tre tillfällen tidigare, 1957–58, 1975–76 och 1997–98.

Människorättsgruppen Civil rights defenders är positiv till beskedet.

– Det ger Sverige och regeringen en möjlighet att påverka arbetet i FN på den nivån, säger John Stauffer, chefsjurist i Civil rights defenders.

Han hoppas att Sverige kommer ha ett fokus på mänskliga rättigheter i arbetet i rådet – och tar itu med aktuella konflikter.

– Naturligtvis är det viktigast att säkerhetsrådet lyckas ta itu med de väldigt svåra kriser som finns runtom i världen och som tvingar människor att fly och söka sin tillflykt på andra håll i världen, säger John Stauffer.

Där nämner han bland annat konflikter i Syrien och i nordafrikanska länder.

Positivt från flera partier

Även Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare, är positiv till nyheten.

"Vad roligt, Sverige får överraskande stort stöd och tar plats i FN:s säkerhetsråd. Nu hoppas vi på en stark röst för mänskliga rättigheter", skriver han på Twitter.

Isabella Lövin, vice statsminister och språkrör för Miljöpartiet, kommenterar på Twitter (här översatt från engelska):

"Så stolt att Sverige fick stöd till en plats i säkerhetsrådet! Klimat och utveckling är viktigt för global säkerhet."

Sofia Damm, utrikespolitisk talesperson för Kristdemokraterna, ser beskedet som en framgång och något som både nuvarande regering och tidigare alliansregering har arbetat för.

"Nu är det upp till bevis för regeringen som behöver visa att den ekonomiskt och politiskt så kostsamma kampanjen inte har varit för intet", säger hon i ett pressmeddelande och efterlyser tydliga besked från utrikesministern om vad Sverige ska fokusera på i arbetet i säkerhetsrådet.

"Förlamat av vetorätten"

Svenska FN-förbundet gläds åt beskedet, men tycker att säkerhetsrådet är förlamat av den så kallade vetorätten och behöver få igen sin handlingskraft.

"Säkerhetsrådet är ifrågasatt efter misslyckandet i Syrien. Sverige bör använda rådsplatsen för att agera brobyggare och motverka bruk av vetot så att rådet åter kan fullgöra sina uppgifter", säger förbundsordförande Aleksander Gabelic i ett pressmeddelande. 

Europaparlamentarikern Cecilia Wikström (L) kommenterar Sveriges inval på ett kritiskt vis.

– Det är rätt meningslöst egentligen. Det är en temporär stol man sitter på och egentligen borde man i stället börja kräva att EU ska sitta permanent på en av säkerhetsrådets stolar, säger Cecilia Wikström och tycker det är "löjligt" att Sverige har kampanjat mot de andra EU-länderna Italien och Nederländerna.

Hon vill att EU ska tala med en röst i utrikespolitiska frågor och även hon tycker att de permanenta i rådet ofta blockerar viktiga frågor genom veto.