Att jobba som sjuksköterska i  dag, och kanske ännu mer i framtiden, innebär dagliga möten med människor med olika bakgrund och kulturer. Har fler sjuksköterskor själva levt och jobbat i en annan kultur så blir bemötandet bättre. Det är en del av filosofin bakom  internationaliseringen som ska genomsyra verksam­heten på Sophiahemmet högskola. Den innebär ett växande antal samarbeten med andra universitet ute i världen.
 
Elizabeth Kelderer, 23, studerar på sjuksköterskeprogrammet. Hon har ny­ligen landat på svensk mark igen efter en tre månader lång praktik i Wien.  
 
– Jag kände ingen och visste ingenting innan jag åkte, så jag har tvingats att själv ta kontakt med andra männis­kor. Jag lärde mig att vara mer självständig än jag är här hemma. Det kommer att vara en stor del i yrkes­livet att inte förlita sig på andra hela tiden. 
 
Elizabeth praktiserade på en palliativ avdelning, det vill säga en avdelning för vård i livets slutskede. 
 
– Jag kom in med inställningen att det skulle vara ­lite jobbigt, och det var det ibland, men det var så bra stämning bland personalen och de hade väldigt fin ­kontakt med patienterna.