– Det är tredje året vi tittar på det här och vi kan konstatera att skillnaderna ökar. Och det handlar inte om några småsummor under ett arbetsliv, säger Annika Strandhäll, förbundsordförande för Vision.

En civilekonom som jobbar i en kvinnodominerad sektor får exempelvis 17 000 kronor mindre i månaden och en personalchef 10 000 kronor mindre än en person som jobbar inom en mansdominerad sektor. Det visar Visions undersökning av löneskillnader mellan olika branscher för civilekonomer, personalchefer och IT-tekniker, som utgår ifrån siffror från SCB.

En civilekonom som jobbar i en kommun eller landsting under 20 år går till exempel miste om sammanlagt 6,6 miljoner kronor jämfört med om personen skulle få en medellön som motsvarar ett jobb i den privata sektorn, medan motsvarande siffra för en personalchef är 3,7 miljoner kronor och för en IT-tekniker 2,6 miljoner kronor, enligt Visions beräkningar.

Tidigare hade den som jobbade inom offentliga sektorn ofta en högre anställningstrygghet, som till viss del kanske kunde kompensera för löneskillnaden.

– Men så ser det inte ut i dag, offentliga sektorn har inte någon högre anställningstrygghet. Är det då rimligt att sektorn ska släpa efter lönemässigt?

Att andelen privata företag inom välfärdssektorn ökar har inte heller drivit upp lönerna, enligt Strandhäll.

– Till en början märkte man en tendens att lönerna var högre i de privata välfärdsjobben, men inte längre. Den skeva lönesättningen smittar även av sig till de privata välfärdsföretagen, säger hon.

Annika Strandhäll beskriver löneskillnaderna för samma yrken mellan olika sektorer som "det största problemet för jämställda löner på svensk arbetsmarknad", och pekar på att den offentliga sektorn de närmaste sju åren behöver rekrytera 420 000 medarbetare till följd av stora pensionsavgångar. Hon tror att det kommer att bli svårt att locka arbetskraft till kommuner och landsting om lönegapet fortsätter att öka.