Fakta: Terrordåden i Norge 22 juli 2011

Sammanlagt 77 personer dödades av Anders Behring Breivik i Oslo och på Utøya den 22 juli 2011.

I Oslo dödades 8 personer av den sprängladdning, en 950 kilo tung gödselbomb i en skåpbil, som Breivik lät detonera i regeringskvarteren nära den dåvarande socialdemokratiska statsministern Jens Stoltenbergs kontor. Nio personer skadades allvarligt och 200 lindrigt. Bomben exploderade klockan 15.25.

Två timmar senare började massakern på Utøya där socialdemokratiska Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF hade sitt årliga sommarläger. Där sköts 67 personer ihjäl och 2 dog genom drunkning och fall. De flesta av dödsoffren var mellan 14 och 20 år. 33 personer träffades av skott men dog inte av skadorna. Omkring 560 personer befann sig på ön när Breivik kom dit.

Anders Behring Breivik greps sedan på Utøya och satt frihetsberövad till dess han i augusti 2012 dömdes till Norges strängaste straff – 21 års fängelse och förvaring. Förvaring innebär att straffet kan förlängas med fem år i taget om den dömde fortfarande anses farlig för samhället.

Källa: 22 juli-kommissionen

Det går inte att bortse från att Münchendådet utfördes just den 22 juli:

– Det behöver inte innebära att han hade samma ideologiska motiv som Breivik, men han tycks ha dyrkat masskjutningar, säger Hans Brun, terrorforskare knuten till Försvarshögskolan och King´s College i London, till TT.

"Inspirera andra"

Han påpekar att 18-åringen i München använde samma typ av pistol som Anders Behring Breivik, och att han dessutom tycks ha skjutit många av offren i huvudet, precis som Breivik.

Den 22 juli 2011 mördade Breivik 77 människor i terrorattacker i centrala Oslo och på Utøya. Han dömdes till Norges strängaste straff, 21 års förvaring, och kan i praktiken sitta fängslad livet ut. Breivik såg rättegången mot honom som en plattform för att torgföra sitt högerextrema budskap.

– Breivik har skrivit om att inspirera andra och en av hans tankar var att attackerna skulle leda till att högerextrema granskades hårdare och att de då skulle radikaliseras, säger Hans Brun.

Psykiska problem

Breivik agerade ensam och tyska polisens hypotes är att även 18-åringen var en ensamvarg. 18-åringen har vårdats för psykiska problem.

– De här personerna som kallas ensamvargar har ofta någon typ av beteendestörningar, är ganska isolerade, lite udda och tänker annorlunda om omgivningen, säger Marianne Kristiansson, överläkare vid Rättsmedicinalverket och professor vid Karolinska institutet.

– Vissa av dem har särskilda intressen för våld och personer som utför våld, och genom information på nätet kan de inspireras av exempelvis Breivik, säger hon till TT.

Dessutom kan ensamvargar vara väldigt lättkränkta, enligt Marianne Kristiansson.

– De kan kommunicera sitt missnöje genom sådana här dåd för att bli synliga.

Hon pekar även på att eftersom ensamvargar inte sällan tar sina liv i samband med dåden så är det en indikation på att de även kan ha depressioner. Men de utgör en väldigt liten grupp sett till personer som begår brott.

– Eftersom de är extremt sällsynta är det nästan omöjligt att upptäcka dem i förväg, säger Marianne Kristiansson.