Fakta: Vattenfalls affär

Vattenfall gjorde i april upp med tjeckiska EPH om en försäljning av Vattenfalls brunkolstillgångar i Tyskland.

Affären granskas nu av regeringen och besked har utlovats i sommar.

I affären ingår fyra kolkraftverk: Boxberg, Jänschwalde och Schwarze Pumpe samt enhet R vid Lippendorf.

Därtill kommer gruvverksamhet i Jänschwalde, Nochten, Reichwalde och Welzow-Süd.

Köpeskillingen är hittills inte offentliggjord.

Vattenfall räknar med en nedskrivning på 22—27 miljarder kronor i andra kvartalet om affären genomförs.

Blir det ingen affär befaras nedskrivningen bli ännu större.

Redan innan debatten hade ett hundratal demonstranter samlats utanför riksdagen för att kräva att Vattenfalls planer på att sälja sina tyska brunkolsgruvor stoppas. Många av dem följde sedan debatten från åhörarläktaren inne i riksdagen.

I slutet reste sig några upp och visade en protesttext genom att dra upp tröjorna och blotta ryggarna. Strax därefter började de och många fler av åhörarna att ropa "Låt kolet ligga", och tågade långsamt ut när talmannen ännu en gång gjorde klart att budskap från läktaren inte är tillåtna.

Men det hela slutade med att en man sprutade en rödaktig vätska ned mot riksdagsledamöterna i plenisalen. Mannen skrek att politikerna har blod på sina händer, att barnen i Afrika svälter och syftade sannolikt på klimatförändringarna.

Talmannen avbröt debatten en kort stund medan läktaren utrymdes.

Senare under dagen gick mannen, som tidigare varit talesperson för organisationen Klimataktion, ut på sin Facebooksida och försvarade attacken.

"Aktionen i dag med "blodet" i riksdagen var helt och hållet mitt eget initiativ", skriver han, och fortsätter:

"Hela syftet var att skapa visuell uppmärksamhet runt Sveriges hittills viktigaste klimatbeslut."

"Tomma ord"

Näringsminister Mikael Damberg (S) är inte särskilt förvånad över det som inträffade.

– Det är många som är engagerade, säger näringsminister Mikael Damberg (S).

Civilingenjören Karl Andreasson, som var en av de som fick lämna kammaren, uppgav för Dagens Nyheter att han var oerhört besviken på debatten.

– Det är bara tomma ord.

Regeringen ska inom kort ta ställning till om Vattenfall ska få sälja sina kolgruvor i Tyskland till det tjeckiska företaget EPH. Demonstranterna vill att affären stoppas och att kolgruveverksamheten läggs ned, för klimatets skull.

Miljöpartiets Lise Nordin uppmanade visserligen till att låta kolet stanna i marken. Men hon uppgav samtidigt att regeringspartierna, S och MP, är överens om att regeringen måste följa de ägardirektiv som finns för Vattenfall.

– Vi kommer att stå bakom det beslut som regeringen landar i, säger Nordin.

Affärsmässigt

Direktiven innebär, enligt näringsminister Mikael Damberg (S), att Vattenfalls agerande alltid ska vara affärsmässigt, även om energibolagets uppdrag också innebär att man ska vara ledande i utvecklingen mot hållbarhet.

Damberg hänvisar till en proposition från den förra regeringen som riksdagen ställde sig bakom 2010. Där står att en marknadsmässig avkastning måste vara utgångspunkten för all verksamhet i Vattenfall. Affären innebär visserligen en mångmiljard förlust för bolaget, men förlusten bedöms bli ännu större om försäljningen inte blir av.

I debatten var det bara Vänsterpartiet som krävde ett stopp för affären. C och KD vill att försäljningen genomförs. L och M avvaktar regeringens bedömning.

Från borgerligt håll anklagades MP för hyckleri.

– Om kolet är så viktigt som det sägs, så handlar det ytterst om att lämna regeringen eller stå upp för den överenskommelse man gör med S och sluta skylla ifrån sig på andra partier, säger Lars Hjälmered (M).