Fakta: Svenska råd

I Sverige rekommenderas att alla barn ska få enbart bröstmjölk under de första 4–6 månaderna.

Efter det är det bra om bröstmjölk utgör en del av kosten resten av första levnadsåret, gärna längre.

Tidigast vid fyra månaders ålder kan man börja ge barnet smakprov av vanlig mat. Men första halvåret ger bröstmjölk eller modersmjölkersättning all den näring ett barn behöver, förutom D-vitamin som ges via droppar fram till två års ålder.

Källa: 1177 Vårdguiden och Livsmedelsverket

Om antalet barn som får tillgång till bröstmjölk ökar runtom i världen kan 800 000 barns liv räddas varje år. Det motsvarar 13 procent av alla barn, två år eller yngre, som dör årligen.

Det konstaterar forskare knutna till Världshälsoorganisationen WHO i tidskriften Lancet,efter att ha analyserat 28 övergripande studier och systematiska genomgångar av den vetenskapliga litteraturen.

Uppmaningen att amma mer gäller inte enbart kvinnor i fattigare länder.

– Det finns en mycket spridd missuppfattning att fördelarna med amning enbart gäller fattiga länder. Ingenting kan vara mer osant. Vårt arbete visar att amning räddar liv och pengar i alla länder, fattiga som rika, säger Cesar Victoria vid Universidades Federal de Pelotas i Brasilien, ansvarig för rapporten.

Högljudd debatt

Men råd om amning är kontroversiellt. Inte minst i Sverige där det finns en högljudd debatt om amningens vara eller icke vara.

Att det finns positiva sidor av amning är de flesta överens om, men förespråkarna har vid ett flertal tillfällen kopplat ihop amning med effekter som saknar vetenskapligt stöd. Som att amning minskar risken för allergier eller att barn som ammas blir smartare än andra.

Kritikerna, å sin sida, anser att det råder en amningshysteri som riskerar att skuldbelägga de mammor som inte kan eller vill amma sina barn.

Det stora misstaget båda sidor i debatten gör, säger Olle Hellner, är att de blandar ihop nationella råd med råd till enskilda kvinnor. Hellner är professor emeritus i pediatrik och före detta ordförande i Svenska barnläkarföreningens och Livsmedelsverkets gemensamma expertgrupp för pediatrisk nutrition.

Bra råd

– Det finns helt klart fördelar med att amma. Om alla svenska mammor ammade så skulle det ge lägre blodtryck och kolesterol i befolkningen som helhet, något som i sin tur skulle resultera i färre som drabbas av exempelvis stroke och diabetes. Därmed inte sagt att det gäller för en enskild individ.

Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör svenska kvinnor amma i 4–6 månader. Olle Hellner tycker att det är en bra rekommendation, men att hänsyn måste tas till den enskilda kvinnans situation och möjligheter.

– Jag har själv arbetat på BVC och gett rådet till kvinnor att sluta amma. Det finns saker som är viktigare och saker som påverkar de här riskfaktorerna mycket mer, som rökning, säger han.