Fakta: Så ska EU ta emot syriska flyktingar

EU-länderna ska ta emot syriska flyktingar direkt från läger i Turkiet, i utbyte mot de syrier som ska skickas tillbaka från Grekland.

Hur många som varje EU-land ska ta emot blir i huvudsak frivilligt. EU-kommissionen föreslår att man först fyller upp de platser som EU-länderna i juli lovade för kvotflyktingar från läger i länder runt Syrien. Från det beslutet återstår totalt cirka 18 000 platser att fylla.

I andra hand ska EU-länderna frivilligt meddela hur många fler man kan ta emot. Dessa ska räknas av från respektive lands kvot av totalt 54 000 platser som man i september beslutade att omfördela från de hårdast ansträngda medlemsländerna.

Sverige har tills vidare fått anstånd i ett år från att delta i omfördelningssystemet, på grund av det stora antalet asylsökande i fjol. Av de 54 000 utgör annars Sveriges kvot 1 961 personer.

– Vi måste ha en dialog med UNCHR om vad de egentligen menar. Jag tycker att de ska vara så mycket närvarande som möjligt, både i Grekland och Turkiet, säger ministern, Morgan Johansson (S).

FN:s flyktingorgan UNHCR och Läkare utan gränser (MSF) menar att åtgärderna i avtalet inte tar hänsyn till humanitära behov eller skyddsbehov hos asylsökande och migranter. Mottagningcentra på öarna i Grekland blir fängelselika, för att hålla kvar människor i syfte att genomföra massutvisningar till Turkiet.

– Men flyktingpolitiken innebär att man ibland är tvungen att ta till tvångsåtgärder, även i Sverige, vi avvisar också människor som inte fått asyl. Att personer inte har fri rörlighet och kan åka vidare är inget skäl för UNHCR att inte vilja vara med, anser Johansson.

Norska Flyktninghjelpen gör som MSF och avbryter sitt arbete på grekiska öar i protest. Läkare utan gränser har arbetat i Moria på ön Lesbos i två år.

"Organisationens beslut är en konsekvens av EU:s nya flyktingpolitik. Efter avtalet med Turkiet kommer Moria att omvandlas till ett slags interneringsläger varifrån migranter och asylsökande ska skickas tillbaka till Turkiet. Läkare utan gränser vägrar att bli del av detta omänskliga system", meddelar organisationen.

Även FN:s barnfond Unicef och Amnesty är kritiska.

Bakslag

Kritiken är ett bakslag för uppgörelsen i fredags mellan EU och Turkiet. Bland andra statsminister Stefan Löfven gladde sig då över att UNHCR skulle vara inblandat i processen när avtalet genomförs.

– Margot Wallström sade i EU-nämnden att UNHCR skulle granska avtalet och att man skulle lyssna till dem. Det har jag inte sett något av, säger Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt.

– Nu när UNHCR är så kritiska måste man ju leva upp till det.

Kristdemokraten Désirée Pethrus säger att kritiken var väntad, i ett läge där ett frivilligbaserat mottagande med insatser av organisationer byts mot ett EU-styrt, myndighetsbaserat system.

– Det blir något helt annat. Vi ska säkra de yttre gränserna och vi ska ha kontroll över vilka som kommer in, säger hon, och framhåller att avtalet är en följd av att det måste bli slut med "vinka-förbi-politiken" där människor bara kunde fortsätta vidare.

Sverige bidrar

Hon betonar att det är viktigt att EU snabbt får de resurser som behövs på plats i lägren, för att klara mottagande och snabb prövning av asylansökningar. Där måste även Sverige bidra, anser Pethrus.

Morgan Johansson säger att det svenska bidraget blir klart före påsk.

– Det vi kan bidra med är nog tjänstemän från Migrationsverket och domare. Det beror lite på vad andra länder bidrar med, säger han.