Fakta: Forskningspropositionen

Regeringens forskningsproposition innebär en höjning av anslagen för forskning och innovation på över tre miljarder kronor under perioden 2017 till 2020. Av dessa är 1,3 miljarder ett så kallat basanslag till universitet och högskolor.

Propositionen kallas "Kunskap i samverkan" och har ett tioårigt perspektiv. Målet sägs vara att Sverige ska fortsätta vara en av världens ledande forsknings- och kunskapsnationer.

Källa: Regeringskansliet

Den förra regeringens utbildningsminister, Jan Björklund (L), skräder inte orden nar han kommenterar propositionen.

– Regeringen har för låga ambitioner. Det är för lite pengar och det är fel fokus, säger han.

Enligt utbildningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) är det övergripande målet med den forskningsproposition som nu läggs att stärka Sveriges konkurrenskraft på det vetenskapliga området.

– Vi har tappat i innovationskraft och flera länder har gått förbi oss vad gäller forskningskvalitet, säger hon.

Regeringen vill prioritera ett antal områden de kommande tio åren: klimat, hållbart samhällsbyggande, migration och integration, antibiotikaresistens, välfärdsforskning och arbetslivsforskning. På dessa satsas totalt 420 miljoner kronor till 2020.

Hur mäta samverkan?

Regeringen betonar också vikten av ökad jämställdhet i forskningen. Dessutom vill man ge "samverkan med det omgivande samhället" samma vikt som antalet citeringar och publiceringar.

– Det gäller att hitta ett sätt att utvärdera samverkan. Den ska vara ett medel men också ett mål, säger Knutsson.

Jan Björklund är dock kritisk till det hela, och menar att "samverkan" inte kan jämställas med citeringar och publiceringar.

– Man måste skilja på grundforskning och innovation. Vad ska grundforskningen samverka med? En produkt kan mätas på det sättet, men inte grundforskning, säger han.

"Plottrig"

De utlovade medlen fördelas också på ett felaktigt sätt, anser han:

– Det råder stenhård konkurrens inom forskningen ute i världen. Sverige har ett antal stora universitet som förmår hävda sig, men nu smetar regeringen ut pengarna till högskolor över hela landet, av regionalpolitiska skäl, allt medan man snålar med pengarna till de stora universiteten.

Även Svenskt näringsliv är undrande över propositionen. Bland annat anser man att det saknas ett helhetsgrepp.

– Över huvudtaget präglas propositionen av en rad, många i och för sig vällovliga satsningar. Men det samlade intrycket blir att propositionen är plottrig och ofokuserad, säger Tobias Krantz, forskningschef på Svenskt näringsliv.