Fakta: Regeringens förslag

Enligt regeringen är syftet med den tidsbegränsade lagen att minska antalet asylsökande till Sverige genom att under tre år anpassa det svenska regelverket till EU:s miniminivå. Färre antal asylsökande till Sverige bör bidra till en jämnare fördelning av asylsökande inom EU.

Tillfälliga uppehållstillstånd, för det flesta bara ett år i taget, ska vara huvudregel i stället för permanenta tillstånd.

Möjligheter till anhöriginvandring begränsas och försörjningskraven skärps.

Vissa kategorier av asylsökande som i dag kan få uppehållstillstånd ska inte längre kunna få det.

Den tidsbegränsade lagen föreslås träda i kraft den 31 maj 2016.

Förslagen är en följd av den blocköverskridande migrationsöverenskommelsen i höstas och regeringens egna skärpningar. Organisationer, myndigheter, domstolar och jurister har nu haft en månad på sig att lämna synpunkter på ett utkast till lagrådsremiss.

Kritiken är bred. Förslagen anses dåligt analyserade och utformade. En del menar att de tillfälliga uppehållstillstånden, för de flesta ett år i taget, kommer att försvåra integration och etablering och leda till att folk utnyttjas. Särskilt på grund av att vägen till ett permanent uppehållstillstånd öppnas för den som lyckas få ett fast jobb.

Flera remissinstanser anser att förslagen kan strida mot barnkonventionen, EU-rätt och internationella rättigheter.

– Vi gör inte den bedömningen. Skulle det visa sig att det är så får vi ta den diskussionen då. Men vi måste se hur vi hade det i höstas, det var icke hållbart, säger Löfven.

Väntad kritik

Migrationsminister Morgan Johansson (S) hävdar att kritiken var väntad.

– Det är en stor förändring av svensk lagstiftning. Den innebär ju att vi under tre års tid, temporärt, ska lägga oss på EU:s miniminivå, och få genomgripande konsekvenser. Och mycket av det här hade vi inte velat göra heller.

Regeringen ska nu smälta remissvaren i några veckor, med sikte på en remiss till lagrådet inom en månad. Målet är ännu att en proposition ska läggas i april, för snabbt beslut och ikraftträdande av lagen den 31 maj.

TT: Hur stora förändringar kommer ni att tvingas till?

– Ja, tvingas till… Jag tror att i en del fall handlar det bara om att klargöra hur man ska tolka lagen. Mycket handlar om hur de internationella konventionerna ska tolkas, utgår jag ifrån, och det tror att jag vi kommer att kunna lösa. Sedan ser jag inte framför mig att vi kommer att göra några större avsteg, men vi tittar på fråga efter fråga.

Signal till skeptiska

Regeringen får uppbackning av riksdagens näst största parti.

– Det är viktigt att regeringen orkar hålla fast vid förslagen om att skärpa asyllagstiftningen, säger Elisabeth Svantesson, integrationspolitisk talesperson för Moderaterna.

Den juridiska fakulteten vid Uppsala universitet skriver att "rättighetsperspektivet" i stort sett verkar ha glömts bort av regeringen.

Lunds universitet undrar hur regeringen har tänkt att förslagen ska bidra till det som regeringen säger sig vilja: färre asylsökande i Sverige och en jämnare fördelning i EU.

"Att sänka rättighetsnivån är en signal till mottagningsskeptiska medlemsstater att de bedriver i grunden rätt politik", anser universitetet.