Fakta: Prognoser och satsningar

Tidigare har regeringen räknat med 14 100 extratjänster i välfärden 2017. Prognosen dras nu ned till 2 600 tjänster. Det innebär en besparing på nästan 1,1 miljarder kronor nästa år.

Antalet extratjänster väntas därefter öka för att 2020 vara uppe i 22 000.

Traineejobben väntas bli 2 500 nästa år, jämfört med tidigare förväntade 10 900. Det är en besparing på 643 miljoner kronor 2017.

Antalet traineejobb ska därefter växa till 10 500 år 2020, enligt regeringen.

Extratjänster kan handla om att ett äldreboende får en extra resurs som kan gå ut och gå med de gamla eller göra en utflykt. De är en av åtgärderna som ska ersätta Fas tre. Nu föreslås att arbetsgivarna ska få en subvention för 100 procent av en heltidsanställning, mot tidigare 75 procent, och att handledarstödet ska bli mer generöst. En annan förändring är att även nyanlända ska kunna få en extratjänst.

Källa: Arbetsmarknadsdepartementet

I valrörelsen 2014 var traineejobb för unga och extratjänster för långtidsarbetslösa två av Socialdemokraternas huvudnummer. Statsminister Stefan Löfven lovade 32 000 traineejobb och det talades om 25 000 extratjänster inom vård och omsorg och 6 000 i skolan.

Verklighetsanpassning

Men efter hand har planerna skalats ner och inför nästa veckas budgetpresentation skruvas de ner igen.

– Tillväxttakten har varit långsammare än vad vi först räknade med, då får man justera prognoserna till verkligheten, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) till TT.

I stället för de 14 000 extratjänster som regeringen tidigare räknat med, hoppas man nu på 2 600. Även traineejobben blir färre än vad regeringen hoppats – 2 500 mot tidigare 10 900. De volymerna hoppas regeringen ha nått till 2020.

Nationalekonomiprofessor Anders Forslund vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är inte förvånad.

Större volymer

– I och med att det visat sig i praktiken väldigt svårt att komma ens i närheten av prognosen man först hade drar man ner den, och det är ganska naturligt, säger han.

Forslund tror ändå att volymerna kan öka på lång sikt, då man gör extratjänsterna mer tilltalande för arbetsgivarna genom mer subventioner. Och den förra S-regeringens så kallade plusjobb fick fart efter en trög start:

– Den gången tycktes det inte vara svårt att hitta arbetsuppgifter och i den meningen kan man mycket väl tänka sig att det kan få mycket större volymer än vad det fått hittills, säger han.

Borgerlig kritik

Centerpartiet tycker att det är dags att inse att extratjänster är en misslyckad och dyr reform, som bör läggas ned. Även Moderaterna är kritiska.

– Det är ett enormt misslyckande för regeringen. Äldreomsorgen är så viktig att vi inte kan använda misslyckade åtgärder för att reparera kvalitén. Vi behöver göra mycket mer än att kasta upp ett antal arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte har fungerat, säger Cecilia Widegren, socialpolitisk talesperson, som föreslår en nationell handlingsplan för att stärka kvalitén i äldreomsorgen, bland annat en kompetensförstärkning.

Regeringen föreslår också en utbildningssatsning där tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård ska kunna bli undersköterskor. Resurser avsätts motsvarande 10 000 heltidsstudier under fyra år. Nästa år handlar det om 1 000 platser för 50 miljoner kronor. Totalt handlar satsningen om 500 miljoner kronor.