Regeringens förslag om FRA-avlyssning kan mycket väl gå mot ett nederlag i riksdagen. Oppositionella folkpartister, centerpartister och moderater manglades på tisdagen hårt i sina partigrupper inför onsdagens omröstning.

Strax före klockan halv ett avslutade folkpartiet ett tre och en halv timme långt möte. Där deltog också Birgitta Ohlsson, en av de riksdagsmän som hårdast kritiserat förslaget och sitt eget partis linje.

En klart skakad Ohlsson hastade ut ur sammanträdesrummet och rakt in i ett annat rum och stängde snabbt dörren bakom sig. Ingen av de övriga folkpartisterna ville säga ett enda ord om hur diskussionen gått och hur många ledamöter som deklarerat att de ska rösta mot regeringen.

Om fyra alliansledamöter röstar mot förslaget att ge Försvarets radioanstalt (FRA) rätt att läsa mejl, fax och avlyssna telefontrafik så har regeringen och försvarsminister Sten Tolgfors inte sina egna med sig.

Ännu sent på tisdagseftermiddagen, när debatten i riksdagen inletts, var det inte känt hur många ledamöter som hade sagt att de tänker lyssna mer på sina väljare och samveten än på partiledningen. Först efter klockan 18 skulle två av motståndets andra frontfigurer, centerpartisterna Fredrick Federley och Annie Johansson, gå upp i talarstolen.

Centerpartiets riksdagsgrupp sammanträdde till efter klockan två på natten och återupptog sitt möte strax efter nio på tisdagen. Gruppledaren Roger Tiefensee svarade då på frågan om alla centerpartister kommer att rösta på samma sätt:
– Vi har jobbat med en röstförklaring och ambitionen har hela tiden varit att hålla ihop centerpartiet och alliansen.

Strax därefter blev det känt att också moderaterna, som fram till dess sett ut att ha alla ledamöter på ledningens sida, skulle leverera en röst mot regeringen på onsdagen.

Riksdagsmannen Karl Sigfrid förklarade i ett mejl till moderaternas gruppledare Lars Lindblad, publicerat på Politikerbloggen, att han tänker rösta nej.

När debatten därefter inleddes yrkade socialdemokraternas företrädare i försvarsutskottet Anders Karlsson avslag på regeringens förslag.
– Vi sätter landets säkerhet främst. Därför behövs en militär underrättelsetjänst. Men det måste gå att förena med ett skydd för den enskildes integritet. Det saknar regeringens förslag.

Därför yrkar vi avslag, sade han.

Vänsterpartiets Alice Åström, som också talade för avslag, påminde om hur hon för många år sedan skrev en gemensam reservation med moderaten Gun Hellsvik om att det borde inrättas ett integritetsskyddskommitté innan man fattade några beslut om buggning.
– Då handlade det om skäligt misstänkta och domstolsprövning. I det här förslaget går man så långt att man kan avlyssna alla utan någon misstanke om brott, sade Åström.

Miljöpartisten Peter Rådberg sade att den nya lagen går betydligt längre än motsvarande lagar i USA, där man måste ha domstolsbeslut för att få avlyssna sina medborgare.

Moderaternas Karin Enström försvarade lagförslaget. Hon hävdade att debatten innehåller många överdrifter och osanningar.
– Vi hade hoppats på stöd från socialdemokraterna. Uppgiften är nämligen att ta ansvar, även när det gör ont, sade hon.

Statsminister Fredrik Reinfeldt är ovillig att värdera hur viktigt det är för regeringen att förslaget går igenom.
– Vi vill att alla våra förslag ska gå igenom. Jag har ingen anledning att värdera det här på något särskilt sätt. Vi följer processen i respektive grupperna och i morgon vet vi, säger han.

Hur allvarligt är det om förslaget inte går igenom
– Jag värderar inte det heller. Min grupp är inkallad i eftermiddag och jag vet att de andra partierna har behandlat det här under dagen. Det är så vi behandlar alla förslag, även det här, säger Reinfeldt.

Hur ser du på ledamöter som röstar nej?
– Jag har inga uppgifter som bekräftar någonting just nu. Jag har lärt mig en sak under de här processerna — man ska inte samtala med varandra via media. Vi har väldigt distinkta processer för hur vi sköter det här inom ramen för våra grupper. Min grupp är inkallad till i eftermiddag klockan 16 och där ska vi slutgiltigt diskutera hur vi ska förhålla oss.

Amerikanska experter sågas FRA-förslaget

Trots rädslan efter 11 septemberdåden skulle den svenska FRA-lagen aldrig kunna införas i USA, hävdar kritiker.

– Sverige skulle bli den enda demokratin med så långtgående lagstiftning, säger integritetsexperten Danny O'Brien.

O'Brien, koordinator på Electronic Frontier Foundation (EFF) som bevakar civilrättsliga frågor kring internetanvändande, blev förbluffad när han i fjol började följa den svenska debatten från San Francisco.

– Något som FRA-lagen skulle inte gå att införa i USA. Den skulle strida mot konstitutionen, säger Danny O'Brien.

– Att just Sverige, som varit pionjärland för konsumenträtt och integritet, förberett en sådan lag stör oss på EFF. Andra stater kan ju hänvisa till er för att skaffa något liknande.

Att USA enligt O'Brien inte skulle kunna stifta en liknande lag innebär inte att avlyssning inte förekommer. Tvärtom.

Visserligen begränsar såväl konstitutionen som Foreign Intelligence Surveillance Act från 1978 myndigheternas rätt att avlyssna sina egna medborgare utan domstolsbeslut. Men de senaste åren har lagstiftningen kringgåtts.

New York Times avslöjade 2005 att National Security Agency (NSA) — en ungefärlig motsvarighet till FRA — med regeringen Bushs goda minne förmått flera telebolag att dela med sig av en mängd information i sina kabelnätverk, och att amerikaners kommunikation med utlandet avlyssnats i smyg.

I fjol infördes det tillfälliga lagtillägget Protect America Act för att göra sådan avlyssning laglig. Tillägget gick ut i februari, och kongressen diskuterar nu om det ska förnyas.

Men EFF och medborgarrättsorganisationen American Civil Liberties Union (ACLU) driver ett 40-tal rättsfall mot telebolagen. Organisationerna hävdar att massavlyssning bedrivits även inrikes, vilket strider mot konstitutionen. Journalister, forskare och ideella grupper sägs ha blivit avlyssnade.

I kongressen kohandlas nu om att telebolagen, som Verizon och AT & T, ska få amnesti och slippa rättstvisterna.

– Den avlyssning som NSA ägnat sig åt är mycket mer genomgripande och integritetskränkande än den ökända Patriot Act. Vi vet inte vad de samlat in för uppgifter, säger juristen Barry Steinhardt på ACLU.

Lagpaketet Patriot Act infördes efter terrordåden den 11 september 2001 och gav långtgående befogenheter för övervakning.

- Det speciella med FRA-lagen är att alla svenskar kan hamna i systemet. För det är inte möjligt att sortera ut de egna medborgarna, säger Danny O'Brien, som undrar vad övriga EU-invånare ska tycka om att kommunicera med Sverige.

Han har inga belägg, men tycker det är "uppenbart" att signalspaningslagen utformats för att dela information med amerikanska myndigheter.

- Det tycker kanske svenska folket är bra. Men en dag kan det hända att Ryssland knackar på FRA:s dörr och ber om hjälp att söka efter tjetjenska rebeller. Då används plötsligt en svensk lag i rysk inrikespolitik. Det är mycket svårt att få insyn i sådant.