Fakta: Super-pacs

Fenomenet political action committee (pac) har länge varit en maktfaktor i USA:s politik. En "politisk aktionskommitté" kan till exempel bildas inom ett företag eller en rörelse för att samla in pengar till politiska kandidater eller frågor.

Efter omvälvande beslut i USA:s högsta domstol 2010 om vallagar och kampanjfinansiering har pac-fenomenet vuxit sig ännu större. Begreppet super-pac, "superkommitté", föddes 2010. Sådana kan i princip samla in och spendera hur mycket pengar som helst vid sidan av de politiska kandidaternas egna kampanjer. Medel får samlas in från såväl individer som företag och organisationer.

Oavsett om demokraten och exutrikesministern Hillary Clinton blir vald till USA:s nästa president eller inte kommer enbart hennes valkampanj att ha kostat uppskattningsvis minst 13 miljarder kronor. Hennes republikanska motkandidat kommer inte undan billigare, enligt beräkningar i flera amerikanska medier, bland dem den politiska tidningen The Hill.

Jämfört med de amerikanska siffrorna bleknar de svenska partiernas kampanjkostnader. Enligt uppgifter i partiernas årsredovisningar lade de ner drygt 400 miljoner kronor på sina svenska valkampanjer i förfjol (exklusive EU-valet). Justerat för att USA är cirka 30 gånger större än Sverige, 320 miljoner invånare mot 10 miljoner, blir kostnaden per invånare ändå fyra gånger större i USA. I rena siffror spenderas 160 kronor per medborgare i USA mot 40 kronor per capita i Sverige.

Personval dyrt

Varför är demokratiska val i USA så mycket dyrare än i Sverige? TT har låtit frågan gå vidare till Olle Wästberg, ordförande i den statliga demokratiutredningen, mångårig svensk politiker och tidigare generalkonsul i New York.

– Personvalet har inte slagit igenom i Sverige. Människor röstar i första hand på parti. Det håller säkert nere kostnaderna i valen, säger han.

Wästberg pekar också på skillnader i bidragssystem.

– I USA finns ju både ett öppet bidragssystem och ett slutet med exempelvis super-pacs. I det öppna systemet kan man gå in och se vilka som stöttat en enskild kandidat.

I både Sverige och USA är de direkta bidragen från privatpersoner begränsade. I Sverige till ett halvt basbelopp, 22 200 kronor, och i USA till motsvarande cirka 23 000 kronor. I Sverige tillkommer – utöver sedvanligt statligt partistöd – ett litet extra statligt bidrag i samband med val samt medlemsavgifter.

Tunga kommittéer

I USA bygger hela kampanjsystemet på privata bidrag, antingen direkt till kandidaterna eller indirekt via så kallade super-pacs, där pac står för political action committee (vilket kan översättas med politisk aktionskommitté). Sådana kommittéer kan startas av anhängare till en kandidat. De kan ta emot hur mycket pengar som helst från företag och privatpersoner, men får inte lämna medel direkt till sin kandidats valrörelse eller samordna kampanjer. Däremot kan en super-pac betala tv-reklam, bara inte kandidaten står som avsändare. Just tv-reklam är ett tungt inslag i valrörelsen, där exempelvis republikanen och tidigare Floridaguvernören Jeb Bush räknar med att tio dagars tv-kampanjer i samband med 30 primärval kommer att kosta över 500 miljoner kronor.

Olle Wästberg påpekar att en större andel av befolkningen i USA engagerar sig aktivt i valrörelserna än i Sverige. De blågula partierna har mist en miljon medlemmar sedan 1980-talet och därigenom blivit mindre av folkrörelser som kanaliserar befolkningens uppfattning och mer av valapparater.

Till republikaner

Den främsta super-pac som stödjer Hillary Clinton heter Priorities USA Action medan den som stöttar Jeb Bush fått namnet Right to Rise. En kandidat kan få stöd från flera olika kommittéer och det finns super-pacs som skapats för att främja olika intresseorganisationer. De lägger pengar på den kandidat som stödjer just deras fråga, oberoende av partifärg.

Kritiker i båda de politiska lägren anser att systemet har en bismak av korruption, men bland presidentaspiranterna är det enbart republikanen Donald Trump och demokraten Bernie Sanders som tagit avstånd ifrån dem.

Det mesta av kommittéernas pengar går till den republikanska sidan. Enligt tidningen The New York Times har 56 givare gett över en miljon dollar vardera till olika republikaner. En enskild donation på över 11 miljoner dollar har gått till Texassenatorn Ted Cruz. Hillary Clinton spås framöver få rejält stöd från anhängare som filmmakaren Steven Spielberg och finansmannen George Soros.