Fakta: Främlingsfientlighet i Ungern

Forskningscentret Tárki Social Research Institute, baserat i Budapest, har genomfört mätningar av främlingsfientlighet i Ungern sedan 1992.

Detta genom opinionsmätningar där de svarande får ta ställning till om de föredrar att Ungern släpper in alla som söker asyl i landet, några av dem, eller inga alls.

De som inte vill släppa in någon placeras i kategorin xenofober (främlingsfientliga).

Vid den första mätningen, 1992, landade denna kategori på 15 procent, för att 1995 nå en topp på 40 procent och sedan fluktuera upp och ner.

Under 2010-talet har kategorin ökat stadigt från 29 procent 2010 till 58 procent under den senaste mätningen i år, vilket är den högsta siffra som uppmätts sedan mätningarna inleddes.

De som vill släppa in alla asylsökande har sällan varit fler än 10 procent, och är nere på 1 procent i den senaste mätningen.

Under 2015 och 2016 gjordes flera delmätningar. De visar att under perioden juli–oktober i fjol, när flyktingströmmarna var som mest intensiva, bröts tillfälligt uppgången av xenofobin, som i stället minskade till 36 procent.

I januari 2016, efter att strömmarna stoppats, hade kategorin stigit till 53 procent.

Källa: Tárki Social Research Institute

Fakta: Ungern och EU:s asylpolitik

Ungern röstade nej men fick ge sig för majoriteten när EU-länderna gemensamt i fjol tog beslut om att omfördela upp till 160 000 asylsökande som anlänt till Grekland och Italien till övriga EU-länder.

Efteråt har Ungern tillsammans med Slovakien vänt sig till EU-domstolen för att få beslutet stoppat.

I början av oktober i år folkomröstade dessutom Ungern om frågan "Vill ni att EU får rätt att beordra obligatorisk inflyttning av icke-ungerska medborgare utan parlamentets godkännande?".

98,3 procent röstade nej, men eftersom bara 40 procent av de röstberättigade deltog blev inte resultatet formellt giltigt.

Källa:TT

Folkomröstningen om EU:s flyktingpolitik den 2 oktober blev ett nederlag för Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Det låga valdeltagandet gjorde resultatet ogiltigt.

Men regeringens omfattande kampanj verkar ha satt spår i ungrares åsikter.

I en nypublicerad opinionsmätning som forskningsinstitutet Tárki gjorde veckorna efter folkomröstningen svarade 58 procent att de inte vill släppa in några flyktingar eller migranter alls i landet. Det är en kraftig ökning jämfört med förra året, då motsvarande siffra låg på 40 procent.

Pekade ut muslimer

– Det är ett tydligt tecken på att den ungerska regeringens anti-invandrings- och främlingsfientliga kampanj har haft en påverkan på befolkningen, och på hur människor ser på utlänningar, säger Bulcsú Hunyadi, analytiker vid forskningsinstitutet Political Capital Institute i Budapest.

Omröstningen gällde i praktiken 1 294 flyktingar som enligt ett EU-beslut ska omfördelas till Ungern från läger i Grekland och Italien.

Budskapet i den rekordstora nej-kampanjen var att Ungerns framtid stod på spel. Förutom affischer och tidningsannonser skickades en broschyr ut till mer än fyra miljoner hushåll, där flyktingarna – och särskilt muslimer – framställdes som ett hot mot landet.

– Den ungerska regeringen använde sig av en typisk högerextrem retorik. Man porträtterade flyktingar och migranter som sexförbrytare, hälsorisker för samhället och hävdade att de kommer till Europa för att invadera kontinenten och upprätta ett muslimskt kalifat, säger Bulcsú Hunyadi.

"Symbolisk fiende"

Han har sett att främlingsfientliga stämningar ökat sakta under flera år i Ungern, för att ta ett skutt uppåt under 2015, då flyktingkrisen eskalerade i Europa.

Men intressant nog bröts den trenden tillfälligt under perioden juli–oktober i fjol, enligt Tárkis mätningar, när hundratusentals flyktingar passerade landet och många ungrare gick ut och visade dem sin solidaritet. Det var först efter att regeringen stoppat strömmarna med gränsstängsel och skärpte tonen som det hårdföra invandringsmotståndet ökade igen.

Detta är talande för ett land som Ungern, som är relativt inåtblickande och homogent, med få utlandsfödda, säger Bulcsú Hunyadi.

– Rädslan för främlingar är sällan baserad på personliga erfarenheter. Det handlar i stället om en rädsla för okända människor, kulturer och religioner. De här stämningarna utnyttjades av regeringen när de skapade en symbolisk fiende av flyktingar och migranter.