Fakta: Fjällsäkerhet

Planera din tur och meddela någon vart du går.

Överskatta inte din fysiska förmåga utan planera turen efter vad du orkar med.

Använd ingångna skor och se till att du vet hur din utrustning fungerar.

Håll koll på väderleksrapporterna. Stanna hellre där du är än att chansa på att hinna till nästa etappmål innan vädret slår om.

Förlita dig inte på att mobiltäckningen fungerar överallt.

Källa: Polisen

De flesta larmen kommer från nödställda som är i behov av sjukvård och transport, men många larmar i onödan, skriver Dagens Nyheter.

– Fjällräddningen är till för dem som behöver flygas ut ur fjällen efter de som drabbats av benbrott, skärsår eller sjukdom. Men vi ser en hel del exempel på personer som kontaktat polisen eller SOS när de fått skavsår, har bråttom till ett möte eller bara är trött och vill hem, säger Stefan Källström, verksamhetsutvecklare för räddningstjänsten med inriktning fjällräddning, till DN.

I takt med att intresset för att besöka fjällen har ökat de senaste åren har även antalet ovana fjällbesökare blivit fler. En annan orsak till den kraftiga ökningen är att allt fler bär så kallade nödsändare. Sändarna skickar användarens gps-position till en larmcentral utan att räddningstjänsten kan komma i kontakt med personen i fråga, vilket orsakar många onödiga utryckningar.

Det pågår just nu en satsning på att bland annat rusta upp fjällederna och förbättra skyltningen. Förhoppningen är att detta ska leda till att färre olyckor och nödsituationer uppstår.