Fakta: Tecken på återhämtning

Ukrainas BNP krympte nästan 7 procent 2014 och ytterligare 10 procent i fjol. Under första kvartalet 2016 kom dock tecken på återhämtning, med en tillväxt på 0,4 procent i årstakt. Internationella valutafonden (IMF) räknar med att tillväxten för hela 2016 blir 1,5 procent.

Centralbankens reserver har, trots frusna IMF-lån, stabiliserats på en nivå som motsvarar tre månaders importkostnader.

Ukrainas inflation har på ett år fallit från 14 procent till omkring noll och valutan som rasade i värde i början av 2015 har stabiliserats.

Budgetunderskottet i fjol uppmättes till 2,1 procent, mot 10,1 procent av BNP ett år tidigare.

Ukrainska staten har dessutom, till följd av en skuldnedskrivning, kunnat ta upp dollarlån på den ukrainska marknaden. Hittills i år har man lånat upp cirka 1,5 miljarder dollar.

Källa: Ukrainas finansdepartement, Raiffeisen Bank International

Fakta: Nödlån villkoras av reformer

Premiärminister Arsenij Jatsenjuks västorienterade regering kom till makten efter majdan-revolten 2014. Men den föll till slut söndertrasad av en korruption, reformer i baklås, frysta nödlån från IMF och en befolkning plågad av recession och kraftigt höjda energipriser.

Landets regering har sedan 2014 tagit sig igenom en akut finanskris samtidigt som den skakats av blodiga strider med ryssvänliga separatister, som ska ha krävt över 9 000 dödsoffer.

Jatsenjuks regering säkrade våren 2015 ett stödprogram värt 40 miljarder dollar mot löften om reformer och en västorienterad politik. I stödprogrammet finns villkorade nödlån från bland annat IMF, EU, USA och länder som Sverige. Villkoren handlar bland annat om reformer av offentlig upphandling, styrning av statliga bolag, avregleringar och juridiska krafttag mot korruptionen. Men de har hittills inte uppfyllts, varför nödlånen sedan i höstas har stoppats.

Källa: IMF, FN

– Nyval är fortfarande en möjlighet. Folket är missnöjt med det politiska ledarskapet och eliten och det saknas samsyn i parlamentet i många viktiga frågor, säger den avhoppade ekonomiministern Abromavicius när TT träffar honom i Stockholm.

Bräcklig koalition

Flera andra bedömare gör samma analys. Risken för nyval består, trots veckans regeringsbildning. Huvudorsaken är att den tvåpartikoalition som står bakom den nyutnämnda premiärministern Volodymyr Hrojsman är parlamentariskt bräcklig.

När Hrojsman, nära knuten till president Petro Porosjenko, skulle godkännas i torsdags fick han bara stöd från 206 av de 227 parlamentsledamöterna från regeringskoalitionens två partier. För att få tillräckligt med röster krävdes därför stöd från två mindre partier med rötter i ex-presidenten Viktor Janukovytjs Regionernas parti – alltså samma Moskva-trogna parti som dominerade Ukraina före majdan-revolten 2014.

Rykten i Kiev gör nu gällande att Hrojsman och Porosjenko bakom kulisserna har gjort upp med oligarker i östra Ukraina med nära band till Janukovytj, enligt Andreas Schwabe, chefsanalytiker på den österrikiska storbanken Raiffeisen, en av de största bankerna i Ukraina.

– Så nu har vi en svag koalitionsregering, som även kan vara beroende av vissa oligarker, säger han.

Regionala pampar

Ett nyval skulle enligt opinionsmätningar innebära en brakförlust för nuvarande makthavare. Reguljära val är planerade till 2019.

För Abromavicius är det avgörande att Ukrainas vallagar ändras innan Hrojsmans regering kastar in handduken.

– För att säkra att valet blir mer demokratisk och mindre korrupt, säger han.

Problemet med befintliga vallagar är enligt Abromavicius att hälften av parlamentet tillsätts av majoritetsvalkretsar, där valutgången ofta avgörs av regionala pampar som mutar, hotar och köper till sig makt.

En utlösande faktor till att premiärminister Arsenij Jatsenjuks västorienterade regering föll var att just Abromavicius hoppade av. Han motiverar avhoppet med att han hade utsatts för mutförsök och aggressiva påtryckningar från personer med koppling till president Porosjenkos parti, som ville ta kontroll över statliga bolag.

Sedan dess har även en mututredning mot Jatsenjuk inletts, baserat på anklagelser om att han ska ha tagit emot tre miljoner dollar för att utse en viss person till chef för statens public service-bolag.