Fakta: Nio av tio kan simma

Simkunnigheten i Sverige ligger nu på 89 procent och varje år drunknar cirka 120 personer. År 1900 kunde bara 8 procent av befolkningen simma, då drunknade 3 000 personer. Sedan dess har badhusen byggts ut, och simkunnighet har blivit ett krav från skolan.

I simhallar drunknar ytterst få. Trots 35 miljoner besök årligen på landets 470 simhallar sker färre än ett drunkningstillbud vartannat år.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beräknar de direkta kostnaderna (räddningsåtgärder, vård mm) för ett drunkningsfall till 5 miljoner kronor. Med dagens drunkningstal betyder det en samhällskostnad på cirka 600 miljoner kronor.

Källa: Svenska badbranschens förening.

Bland ett fåtal motionssimmare i Högdalens simhall på förmiddagen håller sig ett par mörkhåriga killar nära kanten, pratar på dari och rör sig försiktigt i vattnet.

– Det gäller att inte vara rädd, säger 16-årige Reza Jafari, och hoppar i med huvudet före.

– Men jag är verkligen rädd, säger Aziz Atai, 15, som håller i stegen och huttrar en smula.

Lärt sig själva

De båda afghanerna hade knappt sett badvatten innan de kom till Sverige för några månader sedan. Men i väntan på skolstarten och av självbevarelsedrift har de sedan dess gått till simhallen flera gånger i veckan.

Bad kan vara en "helt fantastisk" möjlighet till integration, menar Mille Örnmark, ordförande i Svenska badbranschföreningen.

– Se detta som en resurs, en möjlighet att umgås utan yttre attribut, och man tränar överlevnad mot att falla i sjön. Det är magiskt.

Det finns utmaningar. En snabb ökning av besökare utan vattenvana och goda svenskkunskaper ökar risken för olyckor – särskilt på simhallar utan permanenta badvakter.

En rundringning till simhallar på flera orter ger bilden av att branschen har ögonen på faran. Bara i november fick badvärdarna på Angered Arena livrädda sex personer, merparten unga nyanlända killar.

Fler olyckor

– Tillbuden har ökat drastiskt men inget allvarligt har inträffat tack vare konstant bevakning i alla hallar, säger planeringsledare Helena Eriksson på Göteborgs stad.

På flera håll pågår eller förbereds extra simskolor.

– Vi samtalar med Migrationsverket om att få komma in på alla asylboenden för att utbilda tvåspråkiga simlärare. Vi ligger i startgroparna och har konceptet färdigt, men pengarna saknas, säger Mona-Lisa Wernestam, utbildningsansvarig på Svenska livräddningssällskapet.

Genom att utbilda simlärare som kan språket kan fler nyanlända lockas till simhallarna, både barn och vuxna, förklarar hon.

– Det är så viktigt att få med föräldrarna.

"Bygg fler hallar"

Svenska badbranschföreningen varnar för kostnader "i både liv och pengar" om inte behovet möts, också av bättre anläggningar. På 60-talet lät politiker bygga simhallar "i stort sett i varje småkommun" men nu behövs en nysatsning, menar föreningen.

– I dag är de först och främst sportanläggningar, där simklubbar tränar och folk övar vattenaerobics. Nu, när det kommer fler som önskar tillgång till bassängerna, så räcker vattenytorna helt enkelt inte till, säger Örnmark.

Kurs mot tafsningar

På grund av olycksrisken – men även flera fall av sexuella trakasserier på Stockholmsbad – stoppar nu bolaget som driver Aziz och Rezas boende alla simhallsbesök innan ungdomarna gått simskola och även en kurs i uppförande.

Aziz Atai menar att det blir bra att "få lära sig att simma på riktigt" och tror även att temporärt skilda bubbelpooler är en bra idé för vissa nyanlända.

– Jag såg själv hur några killar var på en tjej på Eriksdalsbadet. Sådant är helt förbjudet i vår kultur, säger han.