Dagen före kraschen inleddes den 19 kilometer långa färden ner från omloppsbanan till kometens yta.

"Möjligheten att studera en komet på så nära avstånd gör nedstigningsfasen till en av de mest spännande under hela expeditionen", skriver det europeiska rymdorganet ESA på sin Rosetta-blogg enligt AFP.

I mars 2004 inledde Rosetta och kometlandaren Philae den drygt sex miljarder kilometer långa resan mot kometen, som nåddes i augusti 2014. Några månader senare sattes den kylskåpsstora landaren ner, den första gången människan lyckats landa en farkost på en komet.

Flera överraskningar

Mätinstrumenten och kamerorna på Rosetta och Philae har levererat mängder av vetenskapliga data som kommer att hålla rymdforskare sysselsatta i årtionden. Uppdragets övergripande syfte är att öka förståelsen för hur det gick till när vårt solsystem bildades för cirka 4,6 miljarder år sedan; kometer anses vara kvarlevor från den tiden.

Ytan på den isiga stofttäckta kometen visade sig vara hårdare än väntat, vilket gjorde att Philae studsade runt efter landningen och hamnade på sniskan i en skreva.

Kometen hade mycket mindre vattenis än man trott. Vattnet är av helt annan typ jämfört med jorden, halten deuterium (så kallat tungt väte) är tre gånger högre.

Cocktail med hästpiss

Forskarna förvånades också över att finna syremolekyler i kometsvansen och flera olika organiska molekyler på ytan, däribland aminosyror vilket stärker hypotesen att kometer en gång kickade i gång livet på jorden.

Analysen av kometens kemiska signatur avslöjar att 67P/Tjurjumov-Gerasimenko, förutom allmän gästovänlighet, sannolikt stinker svårt. Rosettaforskarna talar om en ohälsosam mix av ruttna ägg, hästpiss, alkohol och bittermandel.

Men det är förstås inget som trotjänaren Rosetta kommer att lida av.