Fakta: Dödliga attacker

På grund av mjältbrandsbakteriernas dödlighet, i kombination med att de bildar sporer som kan överleva längre perioder och bli luftburna, har bakterien blivit något av terroristernas favorit.

I juni 1993 spred den japanska domedagssekten Aum Shinrikyo bakterien från en byggnad i Tokyo. Turligt nog var terroristerna inte så bevandrade i biologi och använde en bakteriestam som är ofarlig för människor.

USA har upplevt flera dödliga mjältbrandsattacker utförda av en och samma terrorist. Strax efter den 11 september skickades kuvert med mjältbrandspulver till olika politiker och journalister på den amerikanska östkusten. 22 personer insjuknade, varav fem dog.

Källa: Science

Den 2 april 1979 steg plötsligt en osynlig plym från en byggnad i Sverdlovsk (numera Jekaterinburg) i dåvarande Sovjetunionen. Med vindens hjälp spred sig molnet i en 50 kilometer långsmal svans. I dess spår började människor och djur att bli svårt sjuka och dö.

Det visade sig att molnet bestod av dödliga mjältbrandssporer som hade blivit luftburna till följd av en olycka i en anläggning som – mitt under det kalla kriget – arbetade med att ta fram biologiska stridsmedel. Minst 66 människor dog, vilket gör olyckan till det hittills dödligaste utbrottet av luftburen mjältbrandssmitta, skriver Science.

50 000 sjuka

Nu, 37 år senare, har amerikanska forskare isolerat smittämnet från två prover och lyckats pussla ihop dess fullständiga arvsmassa.

Mjältbrand orsakas av en bakterie, Bacillus anthracis, som bildar sporer. Om sporerna når luftvägarna vaknar bakterierna till liv, vilket kan resultera i en svår infektion som har en dödlighet på närmare 90 procent.

Särskilt mycket behövs inte för att skadeverkningarna ska bli stora. År 2006 gjordes en studie som visade att ett kilo mjältbrandssporer är allt som behövs för att upp till 50 000 personer skulle insjukna om sporerna spreds i luften över USA:s huvudstad Washington DC.

Aldrig erkänt

Infektionen är behandlingsbar, men inte om någon mixtrat med bakteriens arvsmassa och gjort den motståndskraftig mot antibiotika.

Forskarna, som presenterar sina resultat i tidskriften mBio, fann dock inga tecken på att ryssarna hade manipulerat den mjältbrand som spreds i samband med olyckan 1979. Tvärtom visade sig bakterien vara mycket snarlik de stammar som man känt till sedan tidigare.

Ryssland har aldrig erkänt olyckan i Sverdlovsk. Till en början skyllde myndigheterna på smittat kött, men 1992 – under Boris Jeltsins regeringstid – fick molekylärbiologen Matthew Meselson från Harvard University i USA tillstånd att besöka området och ta prover.

I en artikel som publicerades i Science 1994 drar han slutsatsen att det geografiska spridningsmönstret tydligt visar att utbrottet härrörde från en luftburen smitta som av allt att döma kom från en anläggning som var känd under namnet "Militär anläggning nummer 19".

"Dåligt kött vandrar inte i 50 kilometer långa räta linjer, men vind gör det.", säger Meselson i en kommentar.