Fakta: Sanktioner mot Syrien och öst

På grund av inbördeskriget i Syrien har EU sedan 2011 fryst eventuella tillgångar och infört visumförbud för totalt 208 personer och 69 företag och organisationer. Sanktionerna förlängdes senast i maj i år till att gälla till den 1 juni 2017.

Vad gäller Ryssland finns parallellt en rad olika EU-sanktioner med anledning av kriget i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim:

Personliga sanktioner (visumförbud och frysta tillgångar) råder för 146 personer och 37 företag och organisationer i Ryssland och Ukraina. Förlängdes senast i september till och med den 15 mars 2017.

Ekonomiska sanktioner (lånebegränsningar, import- och exportförbud) mot ett antal stora statskontrollerade ryska banker, energibolag och försvarsindustrier. Förlängdes senast i juli till och med den 31 januari 2017.

Handelssanktioner (import- och investeringsstopp samt förbud att ordna turisttjänster) mot Krim och den fristående staden Sevastopol. Förlängdes senast i juni till och med den 23 juni 2017.

Källor: EU-kommissionen, Europeiska rådet

Fakta: Toppmötet i Bryssel

Följande ämnen avhandlas under EU-ledarnas toppmöte i Bryssel den 20–21 oktober:

migrationsläget – med fokus på EU:s yttre gränser och samarbetet med Turkiet och länder i Afrika.

relationerna till Ryssland – bred middagsdiskussion.

läget i brexit – kort genomgång från Storbritanniens premiärminister Theresa May.

läget om samarbetsavtalet med Ukraina – kort genomgång från Nederländernas premiärminister Mark Rutte efter landets folkomröstningsnej till avtalet i våras.

ändrade arbetsrutiner – rådsordförande Donald Tusk vill inleda toppmötena tidigare.

handelsfrågor – framför allt handelsavtalet Ceta med Kanada, som fortfarande blockeras av det regionala parlamentet i belgiska Vallonien.

EU-ledarna samlades på torsdagen för att ha en "strategisk diskussion" om unionens relation till Ryssland. Det samtalsämnet skulle avhandlas under toppmötesmiddagen, vilket innebär att inga medarbetare till stats- och regeringscheferna får närvara. Syftet är att ledarna ska kunna uttrycka sig fritt utan att riskera att känsliga uttalande läcker ut.

– Det är av vital betydelse att vi arbetar tillsammans för att sätta tryck på Ryssland för att stoppa deras motbjudande ohyggligheter, säger Storbritanniens premiärminister Theresa May om de ryska bombningarna av Aleppo.

Rysslandsfrågan sattes upp på dagordningen för ett tag sedan efter påtryckningar från länder som vill försöka förbättra relationen med grannen i öster. Bland EU-länderna som har en mer duvaktig inställning till Ryssland finns framför allt Italien, Ungern, Grekland och Cypern.

"Oacceptabelt"

De har närt ett hopp om att EU:s sanktioner ska mildras något när delar av dem ska förnyas i början av nästa år. Sanktioner infördes efter Rysslands annektering av Krim 2014. De senaste veckornas ryska bombningar av Aleppo i Syrien gör dock en sådan diskussion svår.

– Det som sker i Aleppo med stöd från Ryssland är fullkomligt omänskligt, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

Frankrike och Storbritannien har lyft frågan om att sätta upp fler ryssar och ryska företag på sanktionslistor på grund av deras stöd till Bashar al-Assads regim i Syrien. I måndags uttalade EU:s utrikesministrar att bombningarna kan vara ett krigsbrott.

Inga beslut

– Alla alternativ är möjliga så länge som vapenvilan inte respekteras och så länge som det finns en vilja att krossa en stad – Aleppo, säger Frankrikes president Francois Hollande.

Statsminister Stefan Löfven (s) håller med.

– Vi ska vara redo att gå vidare med sanktioner, ja. Jag tror ärligt talat inte att det finns en enighet att det ska bli så men jag tycker att vi ska prata om att den möjligheten ska finnas.

Löfven har dock fått kritik av oppositionen i riksdagen för att inte själv driva frågan om nya sanktioner.

Några beslut i den frågan kommer dock inte att tas på toppmötet.

Desinformation

Det är inte bara Rysslands agerande i Ukraina och i Syrien som oroar EU. Därutöver finns även rysk upprustning, provocerande militärt uppträdande i Östersjöregionen, samt misstänkta cyberattacker och desinformationskampanjer. Det finns även misstankar om att Ryssland på olika sätt stödjer populistiska och EU-kritiska partier i flera EU-länder för att på så sätt försvaga unionen.

Även EU:s beroende av rysk naturgas skapar oro. Ryssland har tidigare visat sig beredd att använda gasen som ett politiskt påtryckningsmedel.

Statsminister Löfven tänker på toppmötet ta upp planerna på en ny rysk gasledning i Östersjön, Nord Stream 2.

– Det är en fråga där regeringen känner oro, och som behöver tas upp på EU-nivå, sade han i onsdags.