Migrationsverkets omvärldsenhet bildades för två år sedan för att via omvärldsbevakning bättre kunna kalkylera antalet flyktingar som förväntas komma till Sverige.

– Det har av naturliga skäl varit stort fokus på Syrien, men även Eritrea, Somalia, Irak och Afghanistan, säger enhetschefen Anders Westerlund till Metro.

Många migranter når Europa via sjövägen till Grekland eller Italien, vilket gör detta område extra intressant för omvärldsenheten, säger Anders Westerlund.

– Vi följer och studerar våghöjden på Medelhavet – är vågorna över en meter så är det en ökad sannolikhet att det inte kommer komma särskilt många migranter med båt, vilket är en faktor för hur många migranter vi kan förvänta oss i Sverige de kommande veckorna, säger Anders Westerlund.

– Men man ska naturligtvis inte föenkla ner hela analysen till att det bara handlar om våghöjden – det finns ju andra faktorer också, men vi ser att det finns ett samband.

Anders Westerlund säger att en annan viktig faktor i beräkningen är vilka nationaliteter människorna som når Europa har, eftersom de vanligtvis föredrar att söka sig till olika länder.

Denna information hänger också ihop med vilken prognos enheten ställer, vilken budget som sätts, hur mycket skattepengar som förväntas krävas, och vilket stöd som kommuner och landsting kan börja förbereda.

– Om det till exempel kommer en stor andel familjer med hög utbildningsnivå, som vi ser med den syriska gruppen där många har universitetsutbildning och har tillhört medelklassen, så är det stor skillnad mot till exempel den eritreanska gruppen där vi har en ganska stor andel ensamkommande barn och tonåringar, som kommer utan vårdnadshavare, säger Ander Westerlund.

– Det ställer helt olika krav på vilka insatser som måste till i mottagandet.

LÄS MER: Mycket mer krävs i Medelhavet