ANNONS
ANNONS
Uppdaterad : 13 oktober
- Publicerad : 10 oktober

Så fungerar en rättsprocess – steg för steg

Innebär att man inte begärs häktad att man inte är misstänkt? Har en åklagare skyldighet att utgå från lagen när de tar sina beslut? Vad är skillnad på att vara häktad och vara anhållen? Metro förklarar hur en rättsprocess går till.

 För att väcka åtal måste åklagaren på objektiv grund anse att bevisningen är tillräckligt stark för att det ska bli en fällande dom.  

 För att väcka åtal måste åklagaren på objektiv grund anse att bevisningen är tillräckligt stark för att det ska bli en fällande dom.  

Maja Suslin/TT

Foto:

Christian Diesen, professor i processrätt.

Christian Diesen, professor i processrätt.

Kerstin Mothander/Stockholms universitet

Foto:

En rullstolsburen kvinna anmälde att hon våldtagits av fem män på Gotland söndagen den 2 oktober. Åklagaren valde senare att inte begära de misstänka männen häktade då han bedömde att han inte hade tillräckligt med bevis.

Efter att åklagaren fattade beslut om att släppa de fem misstänkta i brist på bevis hölls demonstrationer på ön och flera personer ska ha besökt åklagarens bostad. En sten ha kastats mot en ruta på ett asylboende och en film från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen ska visa hur de misstänka männen konfronteras. Polisen skickade förstärkning till Gotland till följd av att allvarliga hot som riktats mot de tidigare anhållna och personer inom rättsväsendet.

►LÄS MER: Spänningar efter misstänkt våldtäkt

Under onsdagen lämnade åklagaren Mats Wilhborg våldtäktsutredningen till en annan åklagare, då han "utsatts för ganska allvarliga saker".

►LÄS MER: Åklagare lämnar våldtäktsfall

Polisen betecknade situationen på Gotland som en "särskild händelse" och en polis som intervjuades i Aftonbladet förfasades över vad han kallade "hatet och folks okunskap om hur rättssystemet fungerar”. Så Metro reder tillsammans med Christian Diesen, professor i processrätt vid Stockholms universitet, ut hur en rättsprocess går till och varför misstänkta personer kan släppas från häktet.

Källa: Brå, Nationacentrum för kvinnofrid, Polisen. 

FÅR NÅGON ANNAN ÄN POLISEN GRIPA NÅGON?

Om det är så att man själv ser ett brott begås får man som privatperson gripa den personen. Det kallas för envarsgripande. Det får man göra om brottet som personen begått kan ge fängelsestraff, om personen påträffas på bar gärning eller flyr från brottsplatsen. Allmänheten får också gripa en person som är efterlyst för brott. Den gripne ska så fort som möjligt överlämnas till polis.

Rättegångsbalken 24 kap. 7 §.

ANNONS
ANNONS
X
ANNONS
ANNONS