Fakta: Jack Werners källkritiska tips

Ifrågasätt vad du sprider innan du sprider det. Leta efter konkreta fakta som stödjer att uppgifterna stämmer. Hittar du inga, sprid inte vidare.

Om du inte kan gå i god för en källas trovärdighet så är den källan inte trovärdig.

Vad en okänd person påstår på sociala medier är lika otillförlitligt som sådant någon skrivit på en offentlig toalett.

Även i fall där du tror dig hjälpa någon genom att sprida en uppgift måste du fråga dig om någon skulle kunna råka illa ut – som i fallet med den misshandlade kvinnan som tillsammans med barnen gömt sig från den våldsamme ex-sambon.

Särskilt i de fall då du är som mest benägen att bara köpa en obekräftad uppgift rakt av ska du ta ett steg tillbaka och ifrågasätta om uppgiften stämmer, enligt Jack Werner.

Om någon skriver något i stil med att "problemet måste undanröjas", eller "vi måste få stopp på..." är det en implicit vålduppmaning och en varningsklocka bör ringa i ditt huvud.

Fakta: Om Jack Werner

Jack Werner startade tillsammans med Linnéa Jonjons och Åsa Larsson Metros Viralgranskare.

2014 mottog trion Stora journalistpriset i kategorin "Årets förnyare". Motiveringen löd: "För att de skapat en genial metod för att avslöja vad som är myt och vad som är verklighet i den virala världen".

Sedan i höstas jobbar Jack Werner som frilansjournalist. Han skriver också på en bok om myter, legender, missförstånd och propaganda på internet.

Enligt åklagare Nils Lundberg tycks allt ha börjat med en kvinnas statusuppdatering på Facebook.

– Kvinnan hade åkt pendeltåg från Nynäshamn in mot Stockholm och blivit ofredad av ett gäng grabbar. De hade ryckt i hennes kappa och skojat lite. Till slut bytte hon plats, säger Nils Lundberg till TT.

Inlägg förvanskades

När kvinnan skrev om händelsen – som hon uppfattat som jobbig – snappades det upp av en annan person, som skrev ett eget inlägg och hävdade att kvinnan blivit utsatt för ett våldtäktsförsök. Ett slags spontant upprop uppstod, med uppmaningen att straffa de skyldiga.

På kvällen den 8 februari greps 14 män 700 meter från ett asylboende i Nynäshamn, misstänkta för förberedelse till grov misshandel. I bilarna fanns yxor, knivar och järnrör.

Att männen faktiskt var där för att följa Facebook-uppmaningen gick i slutänden inte att bevisa och de släpptes efter att ha suttit häktade i några veckor. Men fallet visar ändå på något typiskt för vår tid, anser frilansjournalisten Jack Werner, för många känd från Metros Viralgranskaren.

– En person har sett någon sorts berättelse som den sedan beskriver på ett helt annat sätt. Det finns lika många sorters missförstånd som det finns saker och ting att missförstå – och motiv till att missförstå, säger han till TT.

Ifrågasätt källan

Jack Werner har flera exempel på hur falsk information lett till uppiskade stämningar och ibland till och med till handgripligheter. Men han tar också upp exemplet med pappan som 2013 efterlyste sina tre försvunna barn på Facebook.

– Människor ville vara snälla och hjälpa till och delade hans inlägg. Till slut dök det upp någon som visste var barnen var. Det visade sig att de var med sin mamma, mannens före detta sambo, som han hade misshandlat. Hon hade skyddad identitet och levde på skyddad adress.

För att få stopp på mängden falska uppgifter som sprids på nätet uppmanar Jack Werner alla att "tänka mer som journalister". Helst skulle han vilja att man införde en sorts journalistutbildning redan på lågstadiet.

– Man måste lära sig att osäkra källor på nätet är precis lika osäkra som sådant som är skrivet på väggen på en bartoalett. Så länge du inte själv kan gå i god för en källas trovärdighet så är inte den källan trovärdig, säger Jack Werner.

Nils Lundberg manar även han till försiktighet med vad vi delar och lovprisar den person som larmade polisen om Facebook-uppropet.

– Man vet ju inte vad som hade hänt annars, säger han.