Under söndagen rusade kunder till Swedbanks automater i Lettland. Antalet uttag tredubblades. Anledningen var ett rykte på twitter om att banken har ekonomiska problem. Men uppgifterna stämde inte.
– Ryktena som sprids genom sociala medier är helt irrelevanta. Bankens position är mer än solid, sade Swedbanks talesperson Thomas Backteman.

Det är inte första gången falska uppgifter i sociala medier fått stor spridning. Tidigare i höst kapades riksdagsmannen William Petzälls twitterkonto. Flera medier rapporterade då om det som skrevs från kontot, trots att information var påhittad. Och det finns fler exempel.
– Det enkla svaret är att människor gör vad andra människor gör, säger Oskar Henrikson, legitimerad psykolog.

Att vi så gärna sprider vidare information handlar både om att vi gärna härmar varandra och att vi omedvetet förväntar oss en sorts belöning, menar han.
– Att skicka vidare informationen kan få konsekvensen att någon annan retweetar dig. Eller att du hjälper någon, vilket kan vara en önskvärd konsekvens.