Trots att höga andelar av de utrikesfödda i Sverige har hög utbildningsnivå är det många som jobbar med arbeten som inte kräver mer än gymnasiekompetens, visar ny statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). 

– Vi har tittat bland annat på förvärvsarbetare, men också på hur deras utbildning stämmer överens med det arbete de har i Sverige. Vi har också tittat närmare på kommunal nivå, regional nivå och på hur de som inte arbetar försörjer sig, säger Therese Hedlund, som arbetar med arbetsmarknadsstatistik på SCB. 

Av Sveriges alla förvärvsarbetare, totalt fler än 4,3 miljoner, är drygt 15 procent utrikesfödda. Andelen med eftergymnasial utbildning är i de flesta fall lika hög som hos inrikesfödda. Trots det arbetar 19 procent av kvinnorna och 21 procent av männen med lång eftergymnasial utbildning med arbeten som endast kräver gymnasiekompetens. 

Det kan jämföras med ungefär 10 bland de inrikesfödda kvinnorna och 9 procent bland de inrikesfödda männen.

Här håller äktenskapen bäst – och sämst

Det vanligaste yrket för utrikesfödda kvinnor, oavsett födelseland, är undersköterska eller vårdbiträde, följt av vårdbiträden och personliga assistenter.

För att arbeta som undersköterska eller sjukvårdsbiträde krävs ingen eftergymnasial utbildning. Men mellan 11-13 procent (beroende på ursprungsland) av de utrikesfödda kvinnorna med eftergymnasial utbildning på tre år eller längre jobbar inom yrket. Samtidigt jobbar endast 2 procent av de inrikesfödda med samma utbildningsnivå arbetade inom samma yrke.

Något som inte framgår i artikeln, men som Therese Hedlund betonar, är skillnaderna på kommunal och regional nivå.

– Alla (kommuner och regioner) har olika förutsättningar. Tittar vi till exempel på andelen flyktingar som kommer från länder med lågt Human Development Index (genomsnittligt mått på mänsklig utveckling som livslängd, hälsa, tillgång till kunskap) så påverkar ju det förvärvsintensiteten. De kanske inte har samma förutsättningar att direkt kliva in på arbetsmarknaden, säger Therese Hedlund.

Här bor Sveriges nöjdaste människor

Statistiken baseras på siffror från 2013 och bygger på uppgifter från Register­baserad arbets­mark­nads­statistik (RAMS) och Yrkes­registret.