Över 30 000 personer dog i terrorattacker under 2014, enligt Institute för economics and peace. Det var det året med den största ökningen i antalet terroroffer som finns dokumenterat, och den trenden har bara fortsatt sedan dess. Över 50 procent av alla attacker sker fortfarande i Afghanistan, Irak, Nigeria, Pakistan och Syrien och där är fortfarande där över 70 procent av alla som dör i terrorattacker dör.

Även Europa har varit särskilt terrordrabbat. Enligt statistik Metro tagit fram via Global terrorism database var 2015 det mest terrordrabbade året sedan 2004, när 191 personer dog i samband med bombdådet i Madrid.

► LÄS MER: Så många har dött i terrorattentat under de senaste 25 åren

Europa är dock långt ifrån lika terrordrabbat som under 1970- och 1980-talet. Men enligt terrorforskaren Magnus Ranstorp är den sorts terror vi idag ser annorlunda. Då var det främst separatistiska grupper baskiska ETA eller Nordirländska IRA som stod för terrorattackerna.

– Skillnaden i dag jämfört med terrordåden som ägde rum under 1970 och 1980-talet är att målvalen var mer avgränsade till vissa områden. Idag kan nästan vem som helst drabbas om du befinner dig på fel plats, säger han till Metro.

11-septemberdåden ses ofta som stunden där jihadism på riktigt kom på kartan och blev ett reellt hot. Terrorforskaren Magnus Norell menar dock att den utvecklingen börjat långt tidigare.

– Ett viktigare årtal än 2001 var 1979. Dels så hade du den sovjetiska invasionen av Afghanistan som ledde till krig där, dels så hade du den iranska revolutionen då en islamistisk regim första gången på allvar fick direkt politisk makt. 1979 ockuperades också den stora moskén i Mecka av islamister och det var en ganska blodig uppgörelse, säger han till Metro.

De tre skeendena kan man enligt Norell peka ut som någon slags startpunkt där militant islamism blev en reell världsaktör.

– Kriget i Afghanistan gav också upphov till al-Qaida, och de trender som al-Qaida står för med ett kalifat och den rigida ortodoxa formen av islam blev då mer pregnanta, tillägger Norell.

► LÄS MER: Experterna: Då räknas det som terrorism
 

Enligt Magnus Ranstorp särskiljer sig också den terrorism vi ser i dag när det kommer till antalet som är involverade i den.

– Den globala jihadismen är en global social rörelse. Här ser vi också en helt annan skala av individer. Vi har åtminstone 42 000 utländska stridande med ISIL. I Europa kan man tala om åtminstone 8 000 som varit nere i al-Raqqah och Irak och stridit.

Magnus Ranstorp ogillar dock begreppet islamism, eftersom det lätt leder till en situation där man blandar ihop islam och religion, islamism som politisk ideologi som den ideologi som företräds av till exempel muslimska brödraskapet och terrorgrupper som IS. Han föredrar att prata om takfiri-jihadism när han till exempel pratar om IS.

– I den kategori jag kallar för takfiri-jihadism finns en väldigt snäv definition om vem som är med i gruppen, inklusive andra muslimer som inte delar samma bokstavstrogna tro. De är mot demokrati, är mot sekularism och är våldsbejakande.

► LÄS MER: Här sprider IS propaganda – helt öppet